Tonsillit
Hej
Min schäfer/siberian huskyvalp på fem månader blev opererad
för tonsillit för två veckor sedan. Han hade också
bakterien Klebsiella. Men han harklar och kliar sig fortfarande. Han ska
också vara lugn, men det är svårt. Men andra hundar får
han sällan träffa, bara en äldre hane som inte är
intresserad av bus. Min fråga är: Kan det vara kvar av bakterien
eller kommer alltid halsen att vara sådan här?
Marie
Nej, jag tror inte att han ska behöva dras med den irriterade halsen
för alltid. Det står inget om behandling mot de påvisade
Klebsiella-bakterierna. Det är kanske första steget, tillsammans
med en inspektion i halsen för att fastställa att all toncillvävnad
är borta. Jag tycker också att man ska göra en undersökning
av magsäcken (gastroskopi) på den här hunden. Kanske kommer
i själva verket hela problemet därifrån.
Christer Nälser
<< tillbaka
Kallt vatten och osteochondros
Hejsan!
Jag har lite funderingar kring min goldentjej. När hon var runt åtta
månader fick hon en infektion i vänster fram ben. Hon behandlades
med Metacam. Kan hon ha fått infektionen på grund av att hon
var i det kalla vårvattnet i maj/juni? Hon hade samtidigt halsinfektion.
Jag undrar också om det kan vara en bidragande orsak till att hon
fick MPL, på just den armbågen. Tack på förhand
Med vänlig hälsning,
Ann-Louise
Nja, inte så gärna "infektionen" i sig (var det
verkligen infektion och inte inflammation?). Däremot förelåg
vid tillfället troligen en inkongruens i armbågsleden med ökat
tryck mot armbågsbenets ledutskott (Processus coronoideus), vilket
sedan återspeglades som en benpålagring på Processus
anconeus vid den senare utförda röntgenundersökningen.
Tillståndet är ärftligt och hör till konceptet "ostochondros".
Tiken bör ej användas i avel.
Christer Nälser
<< tillbaka
Behandling av rävskabb
Min hund har behandlats för rävskabb. Det konstiga är att
först badade jag honom. Eftersom klådan fortsatte och en räv
hade setts vid hundgården togs blodprov. Det visade skabb. Han fick
Interceptortabletter och blev helt O.K.
Ett och ett halvt år senare återkom samma symtom. Han visar obehag då man stryker honom över ryggen, har klåda i ”armvecken” och lite mot öronen, naggar sig ovan svansroten och på frambenen.
Eftersom man sett en räv på granngatan fick han Interceptor igen. Klådan försvann, men inte obehagskänslan i pälsen på ryggen. Nu, efter cirka tre månader, har han börjat klia sig igen.
Kan dosen varit för svag? Hunden väger 30 kilo och fick två tabletter varannan dag i åtta dagar. Är det mer effektivt att ge Interceptor via spruta? Om det är något annat, till exempel allergi – kan detta då ha mildrats av tabletterna?
Förutom dessa tillfällen har han ingen klåda
även om man provocerar honom. Han är ljus och fin i huden.
Lena
Nu är det ju inte bergsäkert att det är rävskabb igen, trots vad som iakttogs på granngatan, men låt oss tills vidare utgå från det ändå. Det finns i princip tre behandlingsformer för rävskabb:
1) Tre bad med cirka en veckas mellanrum med Sebacil-lösning.
2) Interceptortabletter i dosen 1,0 - 1,5 mg/kg varannan dag åtta
gånger (det vill säga 16 dagars behandlingstid).
3) Injektioner med ivermektin (till exempel Ivomec) 2-3 gånger med
7-10 dagars mellanrum. I den mån det finns skillnad i effektivitet,
är min ordning bäst – sämst så här:
Injektioner – tabletter – bad.
Om tabletterna du fick till din hund hade styrkan 23 mg och du behandlade
åtta gånger, var dosen adekvat. Jag tycker ändå
att du kan diskutera en behandling med injektioner för din hund.
Slutligen: Behandling med alla tre varianterna mot rävskabb kan ge
en temporär lindring också för andra besvär, även
om den specifika, korta varaktigheten i detta fall kanske talar mest för
rävskabb ändå.
Christer Nälser
<< tillbaka
Strävhårig vorsteh
Jag funderar på att skaffa en strävhårig vorsteh och
undrar om det är något speciellt rent medicinskt man bör
vara observant på när det gäller denna rasen?
Stefan
Det förekommer lite osteochondros i armbågsleder och bogleder
men i relativt låg frekvens (10 procent) och lite höftledsdysplasi
i ännu lägre (någon procent). Enstaka individer kan ha
lite problem med in- eller utåtvikta ögonlock. Hud- och öroninflammationer
ses ibland. På det hela taget är strävhårsvorstehn
dock en mycket frisk ras. Självklart bör du förvissa dig
om att båda föräldradjuren själva är friska
och sunda.
Christer Nälser
<< tillbaka
Halsfluss
Det råder delade meningar om att hundar kan vara bärare eller
sjuka av streptokocker i svalget och smitta/bli smittade av människor.
Vad är din uppfattning?
Hälsningar,
Bo Nordin
Streptokocker hos hund och människa utgörs i regel av olika undergrupper (stammar) av bakterien som är typiska för människa respektive hund. Normalt ger de inte upphov till sjukdom hos den andra arten.
Med din formulering ”kan vara bärare eller sjuka av streptokocker” borde det dock inte råda delade meningar: I sällsynta fall (och jag menar verkligen sällsynta!) kan dock en och samma stam uppträda hos såväl hund som människa och i just sådana fall kan det vara aktuellt med att behandla såväl människor som hundar i familjen.
Dessa fall brukar kännetecknas av att man bland familjens medlemmar
får ofta återkommande halsinfektioner och det kan då
löna sig att behandla samtliga medlemmar – såväl
två- som fyrbenta – samtidigt.
Christer Nälser
<< tillbaka
Noskvalsterproblem
Jag undrar om Ivomecpasta för hästar går och använda
även för hundar – givetvis med rätt dosering.
Åke P
I rätt dosering skulle det sannolikt fungera, men preparatet är
såvitt jag vet inte utprovat på häst och därmed
är ”rätt” dosering okänd. Då förefaller
Interceptortabletter eller Ivomec injektioner vara ett vettigare val för
hund.
Christer Nälser
<< tillbaka
Glaukom
Min hund, en Norsk älghund svart, har fått diagnosen grön
starr. Har fått ögondroppar för detta. Hunden har svårt
att se när det är mörkt. Går det att bromsa sjukdomen
eller blir det bara värre?
Kenneth
Glaukom kan ha flera bakomliggande orsaker, inklusive genetisk bakgrund. Sjukdomen leder till ökat tryck i ögongloben och tryckskador på syncellerna i näthinnan. Behandlingen syftar till att hålla ner trycket så att skadorna reduceras. I vissa specifika former kan kirurgisk behandling göra nytta, men i flertalet fall blir det som för din hund enbart fråga om trycksänkande ögondroppar. Många gånger kan man helt motverka fortsatt skadeverkan och hunden kommer då att behålla sin nuvarande synkapacitet under lång tid.
Ofta kan dock den bakomliggande orsaken variera över tiden, och det är viktigt med regelbundna kontroller så att behandlingen kan modifieras vid behov. De kontrollerna bör du helst göra hos en veterinär med speciell kompetens för ögonsjukdomar. Om glaukomet kan hållas i schack, bör du kunna utnyttja din hund jaktligt fullt ut.
Medveten om hans reducerade synförmåga i mörker, bör
du överväga att förse dig med lämplig pannlampa för
eventuellt eftersök i mörker och det kan vara klokt att då
helst inte släppa honom för ståndarbete utan arbeta med
lina. Visserligen kan hunden arbeta något även i mörker,
men dels blir effektiviteten sannolikt lidande av hundens osäkerhet,
dels ökar risken för skador på ögonen på grund
av synnedsättningen.
Christer Nälser
Alla fält utom gröna måste fyllas i.