Tonsillit
Hej
Min schäfer/siberian huskyvalp på fem månader blev opererad för tonsillit för två veckor sedan. Han hade också bakterien Klebsiella. Men han harklar och kliar sig fortfarande. Han ska också vara lugn, men det är svårt. Men andra hundar får han sällan träffa, bara en äldre hane som inte är intresserad av bus. Min fråga är: Kan det vara kvar av bakterien eller kommer alltid halsen att vara sådan här?
Marie

Nej, jag tror inte att han ska behöva dras med den irriterade halsen för alltid. Det står inget om behandling mot de påvisade Klebsiella-bakterierna. Det är kanske första steget, tillsammans med en inspektion i halsen för att fastställa att all toncillvävnad är borta. Jag tycker också att man ska göra en undersökning av magsäcken (gastroskopi) på den här hunden. Kanske kommer i själva verket hela problemet därifrån.
Christer Nälser
<< tillbaka


Kallt vatten och osteochondros
Hejsan!
Jag har lite funderingar kring min goldentjej. När hon var runt åtta månader fick hon en infektion i vänster fram ben. Hon behandlades med Metacam. Kan hon ha fått infektionen på grund av att hon var i det kalla vårvattnet i maj/juni? Hon hade samtidigt halsinfektion. Jag undrar också om det kan vara en bidragande orsak till att hon fick MPL, på just den armbågen. Tack på förhand
Med vänlig hälsning,
Ann-Louise

Nja, inte så gärna "infektionen" i sig (var det verkligen infektion och inte inflammation?). Däremot förelåg vid tillfället troligen en inkongruens i armbågsleden med ökat tryck mot armbågsbenets ledutskott (Processus coronoideus), vilket sedan återspeglades som en benpålagring på Processus anconeus vid den senare utförda röntgenundersökningen. Tillståndet är ärftligt och hör till konceptet "ostochondros". Tiken bör ej användas i avel.
Christer Nälser
<< tillbaka


Behandling av rävskabb
Min hund har behandlats för rävskabb. Det konstiga är att först badade jag honom. Eftersom klådan fortsatte och en räv hade setts vid hundgården togs blodprov. Det visade skabb. Han fick Interceptortabletter och blev helt O.K.

Ett och ett halvt år senare återkom samma symtom. Han visar obehag då man stryker honom över ryggen, har klåda i ”armvecken” och lite mot öronen, naggar sig ovan svansroten och på frambenen.

Eftersom man sett en räv på granngatan fick han Interceptor igen. Klådan försvann, men inte obehagskänslan i pälsen på ryggen. Nu, efter cirka tre månader, har han börjat klia sig igen.

Kan dosen varit för svag? Hunden väger 30 kilo och fick två tabletter varannan dag i åtta dagar. Är det mer effektivt att ge Interceptor via spruta? Om det är något annat, till exempel allergi – kan detta då ha mildrats av tabletterna?

Förutom dessa tillfällen har han ingen klåda även om man provocerar honom. Han är ljus och fin i huden.
Lena

Nu är det ju inte bergsäkert att det är rävskabb igen, trots vad som iakttogs på granngatan, men låt oss tills vidare utgå från det ändå. Det finns i princip tre behandlingsformer för rävskabb:

1) Tre bad med cirka en veckas mellanrum med Sebacil-lösning.
2) Interceptortabletter i dosen 1,0 - 1,5 mg/kg varannan dag åtta gånger (det vill säga 16 dagars behandlingstid).
3) Injektioner med ivermektin (till exempel Ivomec) 2-3 gånger med 7-10 dagars mellanrum. I den mån det finns skillnad i effektivitet, är min ordning bäst – sämst så här:
Injektioner – tabletter – bad.

Om tabletterna du fick till din hund hade styrkan 23 mg och du behandlade åtta gånger, var dosen adekvat. Jag tycker ändå att du kan diskutera en behandling med injektioner för din hund. Slutligen: Behandling med alla tre varianterna mot rävskabb kan ge en temporär lindring också för andra besvär, även om den specifika, korta varaktigheten i detta fall kanske talar mest för rävskabb ändå.
Christer Nälser
<< tillbaka


Strävhårig vorsteh
Jag funderar på att skaffa en strävhårig vorsteh och undrar om det är något speciellt rent medicinskt man bör vara observant på när det gäller denna rasen?
Stefan

Det förekommer lite osteochondros i armbågsleder och bogleder men i relativt låg frekvens (10 procent) och lite höftledsdysplasi i ännu lägre (någon procent). Enstaka individer kan ha lite problem med in- eller utåtvikta ögonlock. Hud- och öroninflammationer ses ibland. På det hela taget är strävhårsvorstehn dock en mycket frisk ras. Självklart bör du förvissa dig om att båda föräldradjuren själva är friska och sunda.
Christer Nälser
<< tillbaka


Halsfluss
Det råder delade meningar om att hundar kan vara bärare eller sjuka av streptokocker i svalget och smitta/bli smittade av människor. Vad är din uppfattning?
Hälsningar,
Bo Nordin

Streptokocker hos hund och människa utgörs i regel av olika undergrupper (stammar) av bakterien som är typiska för människa respektive hund. Normalt ger de inte upphov till sjukdom hos den andra arten.

Med din formulering ”kan vara bärare eller sjuka av streptokocker” borde det dock inte råda delade meningar: I sällsynta fall (och jag menar verkligen sällsynta!) kan dock en och samma stam uppträda hos såväl hund som människa och i just sådana fall kan det vara aktuellt med att behandla såväl människor som hundar i familjen.

Dessa fall brukar kännetecknas av att man bland familjens medlemmar får ofta återkommande halsinfektioner och det kan då löna sig att behandla samtliga medlemmar – såväl två- som fyrbenta – samtidigt.
Christer Nälser
<< tillbaka


Noskvalsterproblem
Jag undrar om Ivomecpasta för hästar går och använda även för hundar – givetvis med rätt dosering.
Åke P

I rätt dosering skulle det sannolikt fungera, men preparatet är såvitt jag vet inte utprovat på häst och därmed är ”rätt” dosering okänd. Då förefaller Interceptortabletter eller Ivomec injektioner vara ett vettigare val för hund.
Christer Nälser
<< tillbaka


Glaukom
Min hund, en Norsk älghund svart, har fått diagnosen grön starr. Har fått ögondroppar för detta. Hunden har svårt att se när det är mörkt. Går det att bromsa sjukdomen eller blir det bara värre?
Kenneth

Glaukom kan ha flera bakomliggande orsaker, inklusive genetisk bakgrund. Sjukdomen leder till ökat tryck i ögongloben och tryckskador på syncellerna i näthinnan. Behandlingen syftar till att hålla ner trycket så att skadorna reduceras. I vissa specifika former kan kirurgisk behandling göra nytta, men i flertalet fall blir det som för din hund enbart fråga om trycksänkande ögondroppar. Många gånger kan man helt motverka fortsatt skadeverkan och hunden kommer då att behålla sin nuvarande synkapacitet under lång tid.

Ofta kan dock den bakomliggande orsaken variera över tiden, och det är viktigt med regelbundna kontroller så att behandlingen kan modifieras vid behov. De kontrollerna bör du helst göra hos en veterinär med speciell kompetens för ögonsjukdomar. Om glaukomet kan hållas i schack, bör du kunna utnyttja din hund jaktligt fullt ut.

Medveten om hans reducerade synförmåga i mörker, bör du överväga att förse dig med lämplig pannlampa för eventuellt eftersök i mörker och det kan vara klokt att då helst inte släppa honom för ståndarbete utan arbeta med lina. Visserligen kan hunden arbeta något även i mörker, men dels blir effektiviteten sannolikt lidande av hundens osäkerhet, dels ökar risken för skador på ögonen på grund av synnedsättningen.
Christer Nälser

  << tillbaka

 
Startsida