Kemisk kastrering.
Hej !
Om man har svårt att ta beslut om att låta kastrera sin hanhund kan man istället pröva med att ge hormonsprutor? Blir effekten densamma som vid "vanlig" kastrering och finns det några negativa biverkningar ?
Inga F

För det du kallar kemisk kastrering används på hund medroxyprogesteron, som är läkemedelsformen av honligt dräktighetshormon. Tanken är då att progesteronet ska blockera eller i vart fall något dämpa testosteronets negativa verkan. Effekten av behandling med progesteron varierar påtagligt mellan olika individer. Preparatet är i första hand tänkt att användas för uppskjutande av brunst hos tik och för hanhundar vid godartad prostataförstoring. För behandling av hypersexuellt beteende bör behandlingsformen främst används vid enstaka kortvariga hypersexuella perioder som uppträder med långt tidsmellanrum, exempelvis om hanhunden blir kraftigt påverkad av en löpsk tik i närheten.
Generellt bör behandling med hormonpreparat undvikas till unga djur. En hos hanhundar ofta sedd biverkan är trötthet och slöhet under läkemedlets verkningstid, vilket ju normalt inte är önskvärt. Mer allvarliga biverkningar, bland annat ökad risk för vissa tumörformer, förekommer också, men är sällsynta vid normal behandlingsrutin. Effekten av varje enskild behandling på en hypersexuell hanhund är ofta relativt snabbt övergående – troligen skulle injektionerna ständigt behöva upprepas med någon månads mellanrum för tillräcklig effekt .Därför måste också risken för andra allvarliga biverkningar av hormonbehandlingen (diabetes, benmärgspåverkan, hudförändringar med mera) beaktas i ett sådant fall.
För en ung hund som den diskuterade ettåringen synes alltså vanlig kastrering vara det enda gångbara. Andra alternativ inklusive hormonbehandlig är inte något jag vill rekommendera. Dels tror jag inte att det löser problemet, dels anser jag risken alltför stor för andra negativa effekter för hunden.
Christer Nälser
<< tillbaka

Vad innebär HD 1?
Min hund fick en HD etta när jag den höftledsröntgades. Nu undrar jag vad detta innebär för hunden?
Biggles

Din hund har fått den lindrigaste graden av anmärkning på den ena(?) höftleden. Att den överhuvudtaget fick en anmärkning, innebär för de flesta jakthundsraserna att du bör avstå från att ta valpar efter den. För hunden själv innebär i regel en så pass lindrig dysplasi att det inte uppstår några kliniska symtom överhuvudtaget. I mindre vanliga fall kan dock även grad 1 av dysplasi ge symtom med tiden – säg från sex till åtta års ålder och uppåt.
I första hand blir det i så fall fråga om stela bakbensrörelser och/eller bakbenshälta efter vila. Tydligast brukar symtomen framträda när hunden har vilat efter någon fysisk ansträngning. Rörelsestörningarna beror på att det bildas benpålagringar (artroser) runt den drabbade leden, vilket minskar den fysiologiska rörligheten.
Du kan förebygga symtomen genom att träna upp hundens muskulatur ordentligt. Ibland ges rådet att man ska cykelmotionera sådana här hundar extra mycket. Det tycker jag är felaktigt. Om träningen sker på ett hårt och plant underlag – som exempelvis en vägbana – arbetar hunden i huvudsak med raka ben, vilket innebär att belastningen väsentligen tas upp av skelett och leder, det vill säga just de delar som man bör undvika att belasta. Om man istället motioner hunden på ett mjukt och kuperat underlag – som skogsterräng – tränas däremot muskulaturen i ledens omgivning upp och det är mycket gynnsammare för att undvika eller fördröja de framtida problem som kan uppstå.
Den dag hunden börjar visa symtom, kan dessa lindras med exempelvis dagliga tillskott av kalciumpolyaskorbat (vilket är det samma som vitamin C komplexbundet till kalcium) och/eller något lämpligt läkemedel som förmår dämpa den inflammatoriska reaktionen i och runt den drabbade leden. För närvarande är preparat av typen Rimadyl eller Metacam mest aktuella, när det eventuellt blir aktuellt att behandla din hund heter de förmodligen något annat.
Fram till dess att din hund börjar visa symtom behöver du dock troligen inte göra någonting alls, annat än att se till att den får en god motion. Den jaktliga användbarheten påverkas vanligtvis inte alls av en så här lindrig höftledsdysplasi.
Christer N
<< tillbaka

Förskjutning av löpning.
"Preparatet är i första hand tänkt att användas för uppskjutande av brunst hos tik", skriver du Christer om den huvudsakliga/egentliga användningsområdet för medroxyprogesteron. Kan du utveckla det området lite mer?
Kan man utan att utsätta tiken för risker använda detta preparat för att förskjuta löpet till exempel en eller två månader?
NÄR sätts preparatet in i så fall? Jag tänker närmast på om det någon enstaka gång skulle kunna användas på tik som ej ännu har fött någon valpkull men eventuellt skall göra det.
Kan detta vara ett alternativ att använda istället för en mer eller mindre sönderhackad jakt- och jaktprovsäsong ?
Hälsningar,
Mats

Visst. Preparatet kan oftast användas utan större risk för uppskjutande av brunst. Antingen kortvarigt – upp till högst några veckor – om löpet förväntas inträffa under den allra hetaste delen av jaktsäsongen. Eller också för längre tid, men då med en – åtminstone på sikt – lite större risk.
I det första fallet – den kortvariga förskjutningen – ges läkemedlet i tablettform en gång varje dag under den period som brunsten skall skjutas framåt. Två krux: Det första är att behandlingen skall inledas cirka 5 dagar före förväntad start av brunsten – hur vet man när det är? Det andra kruxet är den relativt korta period man kan skjuta sitt problem framför sig. Gångbart under älgjakt med intresserade hanar i marken – och kanske i våra trakter med risk för varg under stövarjakten – men när annars?
Återstår då alternativet med långvarig uppskjutning. Det handlar då om injektioner, som skall upprepas var femte månad. Första injektionen när tiken är i vilofas, vilket i praktiken innebär att man startar mitt emellan två löp. En sådan behandling medför en viss ökad risk för akut inflammation i livmodern – med åtföljande operation – om man hamnar alltför nära ett löp när behandlingen inleds. På lång sikt får man också räkna med svårigheter att komma igång med löpningarna igen efter avslutad behandling och – på mycket lång sikt – en ökad risk för vissa typer av juvertumörer.
Typisk nog verkar du inte intresserad av just någon av dessa varianter. Ditt önskemål, att skjuta upp brunsten bara under några månader, det vill förmodligen säga under just jaktsäsongen – just det kan jag ju inte tillmötesgå utan att utsätta din tik för alltför stora risker. Någon veckas förskjutning kan eventuellt gå bra (tablettvarianten) och en långvarig uppskjutning – men med högre risk – kan också gå (sprutvarianten). Men tyvärr, just ditt (med många andra delade!) önskemål kan jag dock inte tillgodose. Typiskt nog!
Christer Nälser

  << tillbaka

 
Startsida