Sängvätare.
Hej,
Jag har en vorstehtik på två år lite drygt. Hon har aldrig löpt (så att vi har sett det). Hon har av och till kissat inne när hon har blivit lämnad själv. Om det är en protest eller en stressreaktion vet jag inte, men hon har aldrig fått någon uppmärksamhet eller obehag när hon har kissat inne utan vi har ignorerat det. De senaste tre, fyra månaderna har hon börjat kissa i sin säng och i vår. Det kan vara en ny pöl i hennes säng flera dagar i rad och sedan torrt några dagar och sen är det blött igen. Det här händer även om vi är hemma och hon nyss har varit ute.

Till saken hör att hon har haft en syster och hade problem med löpen, det blev ingen riktig fart och man konstaterade att hon hade konstiga sammanväxningar "tappar" i underlivet och man ville sterilisera henne.
Kan det här med kissningen tyda på att det kan vara detta fel även på vår tik eller är det bara ett okynne?
Lotta och Trissa

”Protest” tror jag definitivt inte på! Inte har väl våra kära hundar en sådan intellektuell kapacitet, vad jag vet, inte.

Däremot förefaller det du kallar ”stress” vara en troligare orsak till beteendet, måhända utlöst av en ängslan eller oro i den övergivna situationen. I första hand skulle jag för min del försöka att verkligen tala om för tiken att jag inte accepterar ett sådant beteende – orsakat av ängslan eller vad som helst – hos en hund. Om inte det hjälpte, skulle jag definitivt överväga kastration (”sterilisering” = avknytning av äggledarna, görs normalt inte på vare sig hund eller katt – man tar helt enkelt bort äggstockar och huvuddelen av livmoder, vilket de facto är en kastrering). Innan operationen skulle jag eventuellt pröva med behandling med p-sprutor.

De på kullsystern diagnostiserade konstiga sammanväxningarna med tappar i underlivet verkar smått förbryllande för mig. Kan det röra sig om cystisk endometriehyperplasi – det vill säga hormonellt betingade blåsbildningar i livmoderväggen eller möjligen stjälkade fibrom/leijomyom i slidan?

Hur som helst: Att avlägsna äggstockar och livmoder kirurgiskt (ovariehysterektomi; kastrering) ter sig från min horisont som den vettigaste lösningen i ett fall som detta. Liksom, förstås, att ifrågasätta lämpligheten av den utförda parningen som gett upphov till kullen: Det förefaller uppenbart som om i vart fall dessa båda föräldradjur inte var så lämpade för varandra!
Lycka till med tiken!
Christer Nälser

Inflammation i nosen.
Jag har en ungersk vizsla som är fem år. De senaste två, tre åren så har hon haft en inflammation i nosen som inte vill gå bort. Inflammationen är fastställd av veterinären, men man kan inte hitta någon orsak.

Behandling mot noskvalster har genomförts, allergitest tagits och hon har behandlats med kortison i tre omgångar, men inget har hjälpt. När hon inte äter kortison så är inflammationen kraftig, men i övrigt är hon pigg och verkar inte hängig.

Veterinären har inga fler förslag på hur vi kan gå vidare, utan rekommenderar istället att medicinera med kortison under jaktsäsong för att hålla inflammationen nere. Nu verkar det som inte ens det hjälper till hundra procent. Har ni något förslag på hur man kan gå vidare? Hunden fungerar i övrigt mycket bra på jakt, men i fågelsituationer där vittringen inte är bra så blir det naturligtvis oftast stötar.
Johan

Flera möjligheter framstår efter din beskrivning, men jag utgår tillsvidare från att inflammationen verkligen sitter inuti nosen och alltså inte syns från utsidan.

Första frågan blir då om inflammationen visar sig utåt i form av ett näsflöde och i så fall om det är klart, genomskinligt, eller grumligt och om det är enkel- eller dubbelsidigt, det vill säga förekommer i bara den ena eller båda näsborrarna. Enkelsidigt flöde tyder på främmande föremål (grässtrå eller dylikt) på den drabbade sidan.

Om näsflödet är dubbelsidigt eller helt saknas, kan man tänka sig angrepp av noskvalster, bakterier eller svamp. Även värre åkommor kan tänkas, rent av tumör. Första åtgärden borde rimligen bli att med röntgen undersöka näsan för att på så sätt påvisa eventuella skillnader i röntgentäthet mellan de båda näshalvorna. Därefter söva ner hunden, inspektera näshålan (exempelvis med en smal fiberoptik) samt att spola igenom näshålan i retrograd riktning med koksaltlösning och undersöka framspolat material med mikroskop samt företa bakteriologisk och mykologisk odling på materialet.

Det förefaller mig som om problemen med din vizsla är ett fall för ett välutrustat djursjukhus. Snillen kan ju alltid spekulera och i brist på annat tror jag alltjämt i första hand på noskvalster och i så fall att den företagna behandlingen varit i underkant i fråga om dos- och/eller preparatval.
Till djursjukhus, alltså!
Lycka till – och avrapportera gärna utgången av fallet.
Christer Nälser

Kastrering av tik.
Vi har en snart åtta-årig flattik, som vi har funderingar på att kastrera på grund av hennes stora besvär med skendräktighet. Hon påverkas dessutom mycket negativt av själva löpningen. Redan en månad före löpet förvandlas hon till en "sovande flat". Vill inte göra något – inte ens gå till skogen. Vid senaste löpet var hon en helt annan hund i cirka fyra månader! Hon är som förbytt. Det verkar dessutom bli värre ju äldre hon blir. Hon kan inte ens apportera normalt under denna tid. För övrigt är hon jakttränad och en hejare på att jobba övriga perioder – vilket ju inte är så många månader, men ändå.

Nackdelarna som jag läst om i ett annat svar – dålig päls och ännu bättre matlust antar jag gäller även här. Men finns det flera nackdelar? Är det lämpligt att kastrera en så pass gammal tik, eller skall vi härda ut de år hon har kvar?
Tacksam för svar,
Fias matte Mona-lisa

Låter som mycket lämpligt med en kastrering av denna tik. Åren hon har kvar kan förhoppningsvis bli många, men i okastrerad form kanske te sig onödigt många? Helt riktigt att pälsens kvalitet sjunker och aptiten stiger. Dessutom finns det en viss risk för urinläckage (inkontinens) efter något år, men för det finns det väl fungerande medicinering.

Vore det min tik, skulle jag alltså inte tveka. En mycket negativ påverkan av löpning kan här kanske förbytas i en stor och njutbar harmoni!
God jul och Gott Nytt År önskas i vilket fall som helst.
Christer Nälser