Wachtel i Norrland.
Hej Sten!
Jag har läst de böcker du skrivit om hundar och tycker att du har en mycket sund och god inställning till jakthundar samt deras dressyr, därför försöker jag träna min hund efter dina råd. Naturligtvis har jag skaffat mig en "udda" ras för norrlandsjakt, wachtelhund, samt att jag bor cirka 100 mil norr om Stockholm.

Jag önskar använda min wachtel till småvilt i de norrländska skogarna till exempel stöta tjäder-orre-järpe samt som kortdriva hare och rådjur. Miro, som han heter, är bara sju månader gammal och jag behöver din hjälp för att få några tänkvärda injagningstips. Han går på valpkurs och är redan mycket väldressernad för att vara så ung, jaktlusten är det inget fel på heller. Han apporterar skjutna fåglar med glädje och kommer tillbaka allt som oftast.

Vad jag är rädd för är bara alla de varningsord jag läser om att man inte ska jaga med wachtlar så mycket det första året för att de ska bli för självständiga och så vidare. Hur ska jag få en wachtel att passa in i de norrländska skogarna? Går det att forma en wachtel till bland annat skogsfågeljakt där? Är det möjligt? Jag är mycket tacksam för ett svar.
Hälsningar från L-O Landén, Boden

Hej L-O
Visst kan man använda wachtel som stötande hund för småvilt, men det kräver en hel del av både en själv och hunden. Jag har själv haft wachtlar som stötande på fågel och till och med vunnit elitklassen på skånskt spanieljaktprov på kanin, hare och fasan. Där gäller ju att hunden ska stöta inom bösshåll, vara stadig i uppflog/uppsprång och sedan apportera på kommando. Jag fick mina wachtlar dit efter massor av dressyrjobb och kilometervis av språngmarscher efter harjagaande hundar. Jag var yngre, snabbare och uthålligare då (på sjuttiotalet). I dag skulle jag inte vilja och kanske inte kunna göra om det.

Så småningom dök jaktspaniel upp i Sverige, och jag kunde få en dubbelt så bra hund till en fjärdedel av jobbet. En bra jaktspaniel som uppfostrats rätt som valp (oerhört viktigt!!!) vill först och främst en sak i livet, nämligen göra precis det du vill att den ska göra. Dressyren går ut på att få den att förstå det rätta, snarare än att låta bli det otillåtna. Obs att om du sett en "vanlig" springer eller cocker, så är det inte samma sak som jaktspringer/jaktcocker. Skillnaden är jättelik, oftast större än den är mellan två olika raser.

Vill du ha din wachtel att stöta skogsfågel med stadga inom bösshåll, får du alltså bereda dig på att ligga i. Du kan göra så som jag skriver i spanieldressyrkapitlet i Fågelhundar - dressyr & jakt.

Det är bra att du jobbat med apporteringen. Den kontakt man då får är grunden för allt. Många wachtelägare missar här.

Det där med jakt under första året gäller wachteln som rådjurshund. Tidig rådjursjakt med hundar som inte är tillräckligt lydiga brukar resultera i hundar som jagar efter det egna huvudet i stället för efter jägarens. Ska din hund stöta fågel är det detta du ska träna, och så ofta som möjligt. Träna absolut inte på rådjur förrän hunden behärskar fågeljakten. Först när den reser fågel och är helt stadig ska du börja jaga fågel med den. Och först efter några säsongers fågeljakt är det dags att också låta den kortdriva rådjur. Sedan bör den kunna skilja på jaktformerna, så den förstår att det gäller fågel när du går ut i skogen och börjar kräva sök under bössan.

Men det krävs som sagt en hel massa dressyrmöda innan du kommer dit. Den massiva dressyren tror jag påverkade mina wachtlar så att de med tiden började stå för fågel. Det kan också vara av annat skäl, men jag tror att ståndanlagen fanns där och kom fram genom att de visste att de inte fick rusa efter småvilt. Hur som helst stod båda hundarna fint för kanin och fågel, och det var ofta riktigt fina stånd. Hunden kunde komma i full fart och stelna i språnget som en pointer. I och med det började jag låta dem söka ut längre, så att de kanske tog en hundra till hundrafemtio meter bred remsa med sig. Jag sköt många fasaner och kaniner på detta sätt.

Ska jag säga något annat positivt om dem så var de strålande vattenapportörer och duktiga på att dra ner påskjutna rådjur. Verkligen allround, alltså, men så tränade jag dem också enormt mycket och erbjöd dem mycket och skiftande jakt. Visst är dressyr oerhört viktigt, men det är alltid erfarenheten som därefter gör de bästa jakthundarna.

Du ska alltså:
1. Fortsätta med lydnad och apportering.
2. Lära hunden att söka under bössan och vara stadig i uppflog och uppsprång och aldrig släppa på rådjur.
3. Jaga fågel över hunden några säsonger.
4. Därefter uppmuntra den att söka efter och driva rådjur.

Då får du förhoppningsvis en hund som kan båda jaktsätten, är en utomordentlig apportör på andjakten och som alltid går att kalla in från ett rådjursdrev. En allroundhund, alltså, precis som en wachtel ska vara.
Hälsningar,
Sten Ch
Tillbaka

Får jag träna på annans mark?
Hej,
Vi var med våra hundar vid en sjö i skogen och tränade vattenapportering. Det dök då upp ett jaktlag som sa att det var inte tillåtet att vara med hundar på några jaktmarker. Vad är nu detta? Är det inte så att det finns jakträttigheter på den mesta marken och skulle vi i så fall bara vara tillåtet med hundar i parker och dylikt?

I detta fall så äger kommunen marken som vi enligt jägarna inte hade lov att träna på. Vad gäller?
MVH
Yvonne

Det är inget snack om saken, Yvonne. Jägarna har rätt och du fel. Vad som gäller för hund i marker där det finns vilt är följande (du kan kolla mera noga i Jaktlagen 6§ och Jaktförordningen 16 – 19§):
Under hundförbudstid (1/3 – 20/8) får inga hundar vara lösa, oavsett om de ägs av markägaren, jaktarrendatorn eller av någon som saknar anknytning till marken och bara är ute på promenad med sin hund. Observera att detta även gäller om du och din släkt ägt marken i 300 år och har jakträtten på den!

Undantag från detta får göras om till exempel en stående fågelhund (eller annan lämplig hund) behöver släppas för att finna fältfågelreden eller rådjurslamm i en slåttervall, innan slåttermaskinen börjar arbeta. Undantag medges också för eftersök (främst trafikskadat vilt) och apportering, som till exempel under den morkulljakt som den sittande, jaktfientliga regeringen tagit från oss, samt för grythundar.

Dessutom får hund, som inte förföljer vilt, användas vid jakt på fågel från 16/8 och för träning för sådan jakt. Stående och stötande fågelhundar får alltså släppas då om de är i hand.

Utanför hundförbudstid, alltså (21/8 – 28/2) får hundar användas för jakt och jaktträning om de, som lagen uttrycker det, ”är lämpade för respektive jaktändamål”. Men endast markägaren eller jakträttsinnehavaren har denna rätt. De kan naturligtvis ge också andra rätt att släppa hund på jakt eller träna jakthund, men det krävs alltid medgivande av den som har jakten på marken.

Kort och gott, alltså: Under hundförbudstid får ingen släppa hund, resten av året får bara den som har jakträtten släppa hund.

Det har diskuterats om det är tillåtet att lägga blodspår på annans mark utan att fråga och sedan gå spåret med hunden. Så vitt jag förstår går detta bra, om hunden inte vid något tillfälle släpps lös. Men bäst är att fråga markägaren först, då slipper man bråk och problem.

Du har tränat vattenapportering, Yvonne, vilket knappast låter sig göras med hunden i koppel. Det har du således ingen rätt till. Prata med kommunens markansvarige, som sannolikt sitter på fastighetskontoret, förklara hur det ligger till, så kan du få tillstånd och slipper möta irriterade jägare i fortsättningen. Annars får du fråga någon annan markägare, om du vill hålla dig på rätt sida av lagens råmärken.
Sten Ch

Hej igen,
du hänvisade till Jaktlagen paragraf 6. Där står "Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt."

Menar du att det är detsamma som att de måste vara kopplade??? Jag tolkar det inte på samma sätt....jag kan inte hitta att det står någonstans att hundar måste vara kopplade i skogen efter den 20 aug-30 april. (förutsatt att man har dom under kontroll)
MVH
Yvonne

Nej, inte kopplade utan som du säger: under kontroll. Dock säger sig väldigt många ha kontroll över sin hund, utan att ha det. Hur som helst är det naturlugtvis inte tillåtet att jaktträna på annans mark vid någon tid på året. Och vattenapportering är tveklöst jaktträning.
Hälsningar,
Sten Ch

P.S. Du kan väl skriva din synpunkt på Forum, så får vi en, förhoppningsvis lärorik och klargörande, debatt där.
DS
 Tillbaka