Hej Lena
Problematiken
du beskriver är verkligen inte rolig men tyvärr inte helt
ovanlig. Beroende på hundtyp tar det sig uttryck på olika
sätt och i ditt fall gissar jag att din tik är av det mjukare
slaget med något låg arbetslust. Ett prov är på
intet sätt pressande för en hund, det är
föraren som skapar trycket!
Djur, i det här fallet hundar, talar med kroppsspråk
och inte med ord. Det hjälper alltså inte att säga duktig
hund om du samtidigt står framåtlutad med uppdragna axlar
och stirrande blick. Av ovan beskrivna kroppsspråk utläser
hunden aggression! Djur förstår inte positiv nervositet utan
läser/tyder kroppsspråket och reagerar med rädsla
och/eller osäkerhet.
Det här är förmodligen precis det som händer er
på prov. Din hund förstår inte vad som hänt med
matte, varför är hon rädd eller arg? Därför
har det också blivit värre för varje prov då du
blir mer nervös för varje gång på grund av tidigare
misslyckanden. Hunden associerar också provsituationen till någonting
negativt och efter ett antal starter har den saken helt klar för
sig prov är otäckt där är matte alltid
rädd eller arg!
En del hundar är känsligare för det beskrivna än
andra men kombinationen mjuk med något låg motivation är
inte bra. En mjuk hund med enorm arbetslust reagerar helt annorlunda.
Den kan bland annat arbeta för mycket, exempelvis söka
i ett enormt tempo utan att finna vilt eller gå för stort
och okoncentrerat på markering.
Du beskriver en situation under dirigeringsarbete då främmande
människor dök upp. En hund med stor apportlust hade inte kunnat
låta bli att ta apporten hur rädd den än hade
varit! En retriever med stor apportlust, apporterar hellre än den
äter!
Ditt eventuellt bristande ledarskap har nog en liten del i det hela
också. Om lydnaden på din hund var perfekt skulle den ändå
göra som den blev tillsagd, trots din nervositet!
I din träning ska du inte undvika problemsituationer, tvärt
om, skapa dem! Det är lätt att anpassa träningen till
hundens kunskaper. Till exempel arbeta i terräng där det brukar
gå bra, antal apporter och avstånd som alltid fungerar och
liknande.
Byt terräng och terrängtyp ofta, låt husse eller lekkompis
komma till arbetsplatsen utan att tidigare ha hälsat,
prata och skratta det vill säga stör hunden
den ska inte låta sig störas!
Stämmer en del av det jag skrivit in på din hund, jag har
ju bara din korta beskrivning att gå på, har du kanske också
en del av svaret. Du måste bli medveten om ditt kroppsspråk
och använda det precis likadant på prov som på träning!
Ta inte provsituationen för allvarligt! Det är inte någon
som äter upp dig för att du gör fel! Förstärk
ditt kroppsspråk sitt ner, upprätt (inbjudande), klappa
i händerna och beröm hunden då den hittat vilt. Domaren
kommer kanske att säga till dig men vad gör det om du fått
hunden att förstå att det här var roligt. Stå
inte stel som en pinne och stirra på hunden slappna av,
sänk axlarna, ut med bröstet och prata gärna med domare
och funktionärer, de bits inte! Givetvis har du alltid hunden i
ögonvrån och vet exakt var den är och vad den gör.
Ser du att den tänker göra något fel så ryck in
innan skadan är skedd; klappa kanske i händerna, beröm
och säg hundens namn, då kommer den till dig istället
för till skytten! Tillsägelse av domaren? Kanske "So
what"! Ta proven lite mer med en klackspark och lär dig ditt
kroppsspråk och hundens!. Maila mig gärna och berätta
hur det går. Lycka till!
Inger E.
<< tillbaka
Hund utan motor.
Hej,
Jag har en retrieverhane på ca 1,5 år som jag börjat
jaktträna. Som amatör gissar jag att hans jaktlust är
tämligen svag. Han fungerar någorlunda på markeringar,
ju svårare terräng desto mer skärpt blir han. Då
kan han ligga kvar i området och söka om han inte hittar
den direkt. Gör jag "för lätta" markeringar
är han inte vidare intresserad. Dock är inte detta mitt största
problem utan det är söket. Han verkar inte ha något
som helst intresse för detta, antingen så är det så
att han inte förstår vad han skall göra eller så
har han det helt enkelt inte "i sig".
Han går ut och hämtar in den första apporten men sedan
tappar han helt intresset. Han travar ut några steg och sen står
han bara där. Tittar man på kroppsspråket ser han väldigt
osäker ut. Jag lägger alltid synliga sök med många
dummies för att han skall lyckas.
Till saken hör att jag har tränat mycket lydnad i form av
fotgående, han har haft en benägenhet att rusa fram till
andra hundar eller efter vilt men det har jag fått bukt med genom
att han bara fått gå vid min sida när vi är på
promenad. Kan det vara så att det har gjort honom osäker
när han skall arbeta på avstånd? Förstår
att det kan vara svårt att svara på detta utan att ha sett
hunden men har ni något förslag på hur jag får
honom att förstå vad han skall göra?
Kan man öka jaktlusten med någon form av övningar?
Tacksam för svar.
Magnus
Hej Magnus!
Hoppas nu att inte mina första rader skall göra dig förvirrad.
Din hund har nämligen jaktlust, om än något okontrollerad.
Glädjande nog har du genom dressyr och ledarskap till synes fått
din hunds jaktlust under kontroll. Begreppet/egenskapen jaktlust definieras
ofta väldigt olika, inte minst i jägarkretsar, men skall man
strikt följa nomenklaturen är jaktlust detsamma som viljan
att förfölja, jaga efter vilt. Ja, i och för sig behöver
det inte bara vara vilt det kan lika väl vara cyklister, orienterare
eller andra bortflyende varelser.
Din hund har däremot troligtvis ett hämmat eller anlagsmässigt
dåligt sökintresse. Som i alla träningssammanhang, måste
också eventuella brister i dresserbarheten, eller viljan att vara
till lags i olika situationer, komma med i diskussionen.
Om din hund inte förstår vad du menar när du ger den
ett kommando att söka, måste du naturligtvis "backa"
ett par steg i träningen och göra sökövningarna
och därvid använda kommandon övertydliga. Till exempel
i samband med markeringsövningar.
Du har säkert helt rätt i dina iakttagelser, när du säger
att din hund arbetar bättre när den får anstränga
sig och bjuda till lite för att finna apporten, än när
den faller lätt. Du kan använda dig av detta för att
höja hundens sökintresse även vid fler kastade och gömda
apporter. När din hund inte hämtar eller verkar ointresserad
av lätta apporter, tyder det enligt min uppfattning på att
hunden dessutom ej har den rätta viljan att vara till lags, utan
att den gör lite som den vill. Om hunden förstår ditt
kommando, men ändå inte utför handlingen måste
kanske även ett starkare ledarskap till för att få hunden
i arbete.
En metod som kan vara användbar för att få din hund
att komma igång med sökarbetet och som bygger på dina
egna erfarenheter är följande: Använd dig av en terräng
som är överskådlig men med ordentlig undervegetation
så att apporterna hamnar dolt. Låt hunden se på när
du går ut med apporterna, men inte nödvändigtvis se
var du gömmer dem. De apporter som läggs ut först, placerar
du så att de ligger på optimalt bästa sätt i vind
och vittringsynpunkt. De sista apporterna som används i sökövningen
kan du göra mer tydliga för hunden och se till att dom hamnar
på betryggande avstånd från de övriga.
Troligtvis söker din hund efter någon av de sista apporterna,
finner någon av dom och har vid nästa utskick dels kanske
en minnesbild av de kastade men framför allt har den flera apporter
som ligger väl i vind. Om hunden tvekar, tjata inte sönder
sökkommandot, utan rör dig istället i riktning mot eller
ändå bättre i vind för apporterna. När hunden
visar att den har fått vittring, backar du snabbt till eller i
närheten av startplatsen. Ge mycket beröm. Bryt övningen
i tid. Observera att en förutsättning för att övningen
skall få avsedd verkan är att hunden spontant apporterar
det den hittar.
Jag tror att det är viktigt att här poängtera, att bara
försöka höja sökintresset genom allt mer långt
gående motivationsövningar kan vara mer av ondo än till
nytta. Ledarskap, vettiga krav baserade på hundens mognad och
erfarenheter, god lydnad (följsamhet) är minst lika viktiga
ingredienser för ett lyckat resultat. Gör övningarna
intressanta för hunden, gör ett par släpspår i
söket, ha ibland en annan hund med vid övningarna. Konkurrens
kan, rätt använd, få lite fart på en del hundar.
Men som sagt, det är du som bestämmer när sökövningen
är klar, inte hunden!
Lycka till, Lasse J
<< tillbaka
Dominant valp?
Hjälp! Jag har jakt labbe valp på snart fyra månader
snart. Det stora problemet är att hon är så dominant
och jag tror att inte hon ser mig eller någon annan som sin ledare.
Visst har hon lärt sig mycket och hon lyder bra och är mycket
uppmärksam, men har börjat göra egna turer i skogen och
strosar på våra åkrar då kommer hon inte alls
på inkallning. Jag har smugit fram till henne och tagit tag i
nackskinnet och talat om att inte jag accepterar sånt. Visst skriker
hon till ibland , men hennes svans står rakt upp och hon ger sig
inte och bryr sig inte nämnvärt eller börjar "leka
med de andra hundarna". Hur kan jag få en så här
dominant valp att se mig som ledare? Eller är hon lite i busfrö
åldern? Har du något riktigt bra tips eller råd till
en som trodde sig kunna uppfostra hundar..
Kristina
Hej!
Ett vanligt problem då man har fler än en hund, är att
valpen bara hänger med i gänget, och att man som förare
inte får så bra direkt ledarskap över valpen. Jag vet
att det kräver lite extra tid, men ett hett tips är att ta
ut den lilla valpen själv en stund varje dag. Träna lydnad,
spår eller något annat som gör att din roll som ledare
förstärks. Du kan även träna all sorts ledarskap
i hemmet, till exempel sitta vid matskålen, ej springa ut genom
dörren utan tillåtelse och så vidare. Kanske kan du
stänga in de andra hundarna en stund varje dag, och träna
lydnad med valpen några minuter per dag inomhus. Om inte valpen
lyssnar måste du tillrättavisa den bestämt men inte
brutalt. Var tydlig så att valpen förstår när
du är nöjd och när du är missnöjd. Ofta är
det bättre att tillrättavisa valpen en gång ordentligt
än att gå och tjata om samma sak varje dag. Om valpen så
mycket som möjligt lär sig göra rätt, ökar
chansen att hon med tiden blir mer och mer följsam. Att ha en ganska
tuff hund är enligt min mening ändå ofta bättre
i det långa loppet än att ha en väldigt vek hund, särskilt
om du vill ha en duglig och ihärdig arbetshund, sen gäller
det bara att tämja den lilla vilding man har! Lycka till!
Marie S
Alla fält utom gröna måste fyllas i.