Inkallnings- och apporteringsproblem.
Hej Sten!
Jag har en sexmånaders jaktlabbe som ska användas till jakt. Lydnadsmässigt – fot, ligg, sitt på en signal, inkallning två signaler i koppel – fungerar utmärkt när han är kopplad. Men sedan cirka tre veckor har problem uppstått när han är lös. Då är lydnaden i cirka 40 procent av inkallningsförsöken som bortglömd. Han kommer inte på två signaler och sätter sig inte på en signal. Fot okopplad funkar inte. Vid apportering med dummy hämtar han dem jättebra och vänder direkt mot mig men sedan stannar han cirka tre meter från mig och springer stolt runt med dummyn. Inomhus är det inga problem, varken med apportering eller inkallning. Jag har försökt låta honom bära dummyn när vi är ute och går, men han spottar ut den direkt.
Jag har tacklat problemet på följande sätt: Utomhus får han bara vara kopplad och springa lös enbart på tomten, som är inhägnad. Apporteringen utomhus är lagd på hyllan och har istället tagit upp apporteringen inomhus så som du gör på din video med Aya.
Vad är ditt förslag ?
MVH
Mette

Hej Mette,
Lydnaden hos en labbe ska vara hundraprocentig, åtminstone om man tänker sig en jaktprovskarriär för hunden eller tänker apportera på klappjakter. Därför är det viktigt att man inte accepterar olydnad. Det kan man naturligtvis göra på olika sätt, men när det gäller en valp finns bara ett:
Utsätt inte dig för situationer då valpen kan tänkas vägra lyda och komma undan med det.

Genom att ställa krav på hunden förstärker man sitt ledarskap. Då blir hunden mera uppmärksam och vill vara sin ledare till lags.

En valp kan ju inte bestraffas i sådana situationer, då mister den lätt förtroendet för föraren. Straff kan du i dressyrsammanhang endast ge till en äldre hund och endast och enbart sedan den en gång tydligt visat att den vet precis vad kommandot den bryter mot betyder. Först då kan den sätta bestraffningen i samband med att den vägrar lyda ditt kommando. Vore det inte på det sättet kunde vi avskaffa allt vad skola heter. Det vore bara att prygla alla barn regelbundet, så kunde de snart både läsa, skriva och räkna. Tog man i ordentligt kunde det kanske till och med bli ett och annat VG i betyget...

Eftersom du alltid måste vara extra försiktig när du tränar en valp, finns det bara en utväg: Lydnad som lek eller ingen lydnadsträning alls. Syftet med valpträning får aldrig vara att få fram en färdig hund snabbare, utan att genom tidig innötning i leksammanhang göra lydnad till en god vana. Tyvärr verkar det som om du i stället riskerar att nöta in olydnad, och det är som du förstår närmast livsfarligt för det framtida samarbetet under jakt.

Därför gör du alldeles rätt i att ha valpen kopplad utomhus och endast träna apportering inomhus. Arbeta under tiden på att förstärka ditt ledarskap. Det gör du inte genom att gulla med valpen (fast det ska du naturligtvis också göra), utan genom att ställa krav och resa förbud. Tag det bara inte så allvarligt och högtidligt som det kanske låter. Jag menar bara att du alltid ska vara den som bestämmer vad som ska hända, och framförallt vad som INTE ska hända. Då lär sig valpen att bli uppmärksam på dig och därmed har du byggt en stabil bas för ditt ledarskap. Och, som du säkert vet, ett etablerat ledarskap är grunden för all lydnad.

Vad gäller tramset under apporteringsövningarna vittnar även det om dålig lydnad och bristfälligt ledarskap. Se antingen till att valpen gör rätt varje gång (med de metoder du har när det gäller just en valp) eller skjut upp alla övningar tills valpen mognat eller du kan en tillgripa mera kravbetonad pedagogik. Hur det går till har vi berättat om flera gånger här på birddog.nu.
Så är det bara att önska lycka till!
Sten Ch
P.S. Aya hälsar.
<< tillbaka

Utfodring under prov- och jaktsäsong.
Jag har en fundering angående utfodring av hundar under jakt och provsäsong. Behöver man använda högenergifoder eller räcker det att ge mer av det vanliga? Hur fungerar hundars ämnesomsättning jämfört med människans? Kan man dra några paralleller? Själv har jag en jaktlabbe som jag både tävlar och jagar med.
Bengt K

Hej!
Hunden är i högre grad än vi en fettförbrännare, och de arbetar oftast kortare stunder med kolhydratförbränning, till exempel då de ruschar efter en skadeskjuten fågel. Den arbetande hunden behöver mer energi än en ren sällskapshund, och enklast ger du den arbetande hunden ett högenergifoder.
Om hunden jobbar bara 1-2 gånger i veckan, kan man om man så vill ge mer av det vanliga ”normalenergi”-fodret. Hunden behöver kanske tio procent mer foder för en timmes extra arbete, och 40-50 procent extra om den arbetar en hel dag. Du kan även ge din lätt arbetande hund ett högenergifoder, men se då till att minska mängderna de dagar hunden inte arbetar – den kan lätt bli överviktig annars!
Arbetar din hund flera dagar i sträck, kan det vara nödvändigt att ge ett högenergifoder för att hunden ska orka och inte tappa hullet.
För en mer utförlig redogörelse av hunden och maten i samband med arbete, läs min artikel i Jakthundens senaste nummer!
Med vänlig hälsning
Marie
<< tillbaka

Kampskallande vorsteh.
Hejsan, jag har en strävhårig vorstehtik på två år som vill skälla i vissa situationer, speciellt med levande fågel och/eller skott tillsammans med andra hundar i träningssituationer. Det verkar som om hon vänder sin kamp mot mig och vill göra mig uppmärksam på att jobb är på gång. Lägger henne, men måste ta tag i nacke och halsskinn för att hon skall ligga kvar. Det gör hon nu och kan vika upp bakbenet och ha svansen mellan benen (bara spel, hon har spikskorna på). Kan ligga så i 30 minuter och vid ett lugnt sittkommando så är hon redo igen. Hon är betydligt mer koncentrerad vid vatten och spårträning och en idealisk innehund. Har ni några tips på dämpande övningar undrar "snart gråhårig matte"

Hej!
Då din hund ser träningsgänget, hundar, fåglar, hör skott och så vidare går den upp i varv och skäller kanske för att få utlopp för sin energi, glädje över arbetet eller frustration över att inte få jobba. Jag skulle träna hunden först och främst i andra situationer än då hon blir ivrig så att hon skäller, därefter skulle jag smyga in själva träningspassen. Träna exempelvis:
1. Platsliggning hemma, på promenad, på stan, i skogen, på Brukshundklubben med andra hundar runt henne, vid sjö med fågelstörning, ja, hitta på alla olika tänkbara miljöer som inte har med träningen att göra. Lär henne att lägga sig utan att du behöver ta i hals- och nackskinn. Låt henne ligga under kommando olika långa tider; 5-60 minuter. Allt ska vara lugnt och utan stora konflikter, se till att hon lyckas med att ligga kvar.

2. När det gäller skott vill du troligen att hunden ska vara uppmärksam men inte skälla på skott. Det måste ske en så kallad ”avträning”, vilket innebär att hunden inte ska reagera så starkt på skotten. Detta kan tränas genom att du fikar på en skjutbana, går till Brukshundklubbens skotträning (ofta en dag per vecka, hör efter) men inget mer händer. Träna hunden så att den inte tycker att det händer något särskilt kul i samband med skott.

3. Träna all sorts lydnad du tycker att du behöver i samma lugna miljö, för er själva och inte i er vanliga träningsgrupp. Detta stärker om det är rätt utfört samarbetet er emellan.

4. När du är säker på att hon ligger, och har en lugnare reaktion vid skott, kan du introducera henne i er träningsgrupp igen. Låt henne inte arbeta alls vid 5-10 träningstillfällen, hon ska inte ha någon förväntan att jobba och därför behöver hon inte ladda upp så att hon skäller. Så småningom låter du henne få göra vissa enklare jobb, men glöm inte att passivitetsträningen är viktig även framöver. Skäller hunden ändå, tycker jag att du får visa att du inte är nöjd med det beteendet, men även fundera över om du gått för fort fram med den grundläggande träningen.
Lycka till!
Marie
<< tillbaka

Uppmärksam blir ouppmärksam.
Jag och min sambo har en labradortik på två år. Hon är väldigt uppmärksam på allting och ser "allt" när vi är ute. Problemet är när hon väl ser något så är det omöjligt att få kontakt med henne. Hon fixerar sig mot föremålet som kan vara en annan hund eller nått som ser konstigt ut så smyger hon fram. Det går inte att få henne att släppa blicken från föremålet. Vi har försökt med allt från godis till bannor. Tar man tag i henne så vrider hon sig som en orm bara för att inte släppa blickan från det hon tittar på. Ibland har det hänt att hon sprungit in i olika föremål som elskåp och sånt bara för att hon inte kan se sig för när hon "fixerar". Gör hon nånting så glömmer hon alltid bort sin omgivning.
Har detta något med hennes egenskaper att göra eller är hon bara ouppfostrad?
Daniel

Hej!
Det är inte så vanligt att en retriever är sådan som du beskriver, utan det är oftare förekommande hos exempelvis stående fågelhundar eller spaniel. Dessa raser är ofta lite mer av jägare eftersom de är avlade för att stå för respektive stöta levande vilt. Att en hund har uppmärksamheten riktad på det mesta i omgivningen är säkerligen något hon dels haft med sig i arvet, men troligen till stor del förvärvat under uppväxten. Oavsett om det beror på arvet eller på miljön, är detta beteende väldigt opraktiskt och säkert förargande i er vardagsmiljö. Här är några förslag på vad ni kan göra för att få en lydigare hund utomhus:
1. Träna hunden först inomhus så att hon kan sitt, ligg, inkallning eller andra lydnadsmoment ni anser er behöva utomhus. Se till att hunden lyssnar och har uppmärksamheten på er. Hundens belöning kan vara beröm, klapp och smek, godis eller leksak. Man kan med fördel variera belöning till hunden, kanske får den godis en gång för att nästa gång få ett ”braa” och en klapp på bringan. För hundar som är fixerade utåt fungerar det faktiskt ofta mycket bra med att föraren har en boll i fickan som kastas som belöning efter till exempel en lyckad inkallning. Börja med små korta stunder (fem minuter tre gånger per dag) då full koncentration på husse eller matte krävs. Det är också viktigt att hunden kan lyda var och en av er, och att ni tillsammans kommer överens om hur olika saker tränas in.

2. Träna därefter samma moment I KOPPEL utomhus. Fortfarande full koncentration under lika korta stunder.

3. Träna nu upp koncentrationsförmågan så att hunden kan lyssna och lyda under längre tider, på olika platser, med olika störningar såsom fåglar, cyklister, andra hundar osv.

4. Träna därefter med hunden lös, men låt den inte hålla sig på för stort avstånd så att du inte har kontroll över den.

Försök i alla lägen att ”läsa” hunden, för ofta kan man se vad den ska göra härnäst. Ser du att hunden är på väg till en annan hund för att ”låsa sig”, ropa istället i god tid in den till din sida, koppla den om den är lös, gå fot förbi hunden som du tränat inomhus, och se då till att hunden lyssnar och lyder dig. Ställer sig hunden ändå och stirrar på en annan hund, säg nej, gör ett ryck i kopplet eller ta tag i hunden, ropa direkt hit och gå i en annan riktning och beröm hunden då den har slutat med stirrandet på den andra hunden. Trägen vinner!
Med vänlig hälsning,
Marie Sallander

  << tillbaka

 
Startsida