Log in
 Apportering-passivitet...  
Namn: Hanna
Datum: Torsdag den 27 November 2003 Kl: 13:34
Tack för tipset Tina! När min labbe är uppbunden så sitter hon bara lugnt och väntar när jag kastar ut alla dummies. Likaså när vi är ett gäng "dummiekastare" och andra hundar också sitter och väntar. Då verkar hon mest vara angelägen om att se var jag tar vägen.

Namn: Tina
Datum: Torsdag den 27 November 2003 Kl: 12:35
Jag har också en piplisa men tycker att det blivit bättre och bättre. Det jag har gjort är att när vi sitter och tittar när andra hundar jobbar har jag pratat lugnt med henne och kanske stykit henne lugnande på bringan. När hon suttit tyst så har jag lugnt och sakta utan att titta på henne tagit en hård godisbit och gett henne med ett lika lugnt "braa lugn".
Nu kan hon sitta brevid och titta. Däremot kan jag inte binda upp henne och gå och kasta dummies till andra hundar. Då blir hon som tokig men jag är glad att vi kommit så här långt.

Namn: JK
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 17:25
Hanna, se det som en bild på en hink som symboliserade stress/mobilisering/förväntan..Beroende vad som händer, eller vilka signaler husse/matte/situationen ger hunden så fylls hinken på, och så fort hunden får utlopp för det den mobiliserat för så tömms det ut lite. hur stor hinken är tror jag kan symbolisera den ärftliga delen. emedan hastigheten det sker på är det vi som ägare reglerar. När hinken rinner över då piper,gnäller hunden, eller får den utlopp på annat sätt, tuggar pinnar, skäller etc.
Jag tror som Tony var inne på, har man börjat fel, eller har en hund med liten hink så får man ha tålamod tålamod och åter tålamod. just detta beteendet är ofta ett skäl man ska ta hänsyn till när man köper valp, kolla upp hur tidigare avkommer är, och hur föräldradjuren beter sig.
Har man "misslyckats" som jag gjort med en hund, så finns det bara ett sätt för att slippa gnäll & pip, detta om man bara har hunden till jakt. låt den rusa av sig, skicka den på tunga apporteringar direkt så blir den en "lagomhund" efter en stund och funkar vettigt resten av dagen.

Namn: Tony
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 16:38
Två gånger är inte speciellt många gånger. Och inte heller tiden tycker jag. Du måste nog plocka fram det berömda kvinnliga tålamodet Hanna(och listen)! ;-)
Du skrev ju att hon minskade sin förväntan över att leka med andra hundar efter 30 gånger så du kanske får prova några gånger till.
Om hon blev lugnare måste det ju ha fungerat eller?
Jag har en känsla av att om du vill minska hennes förväntan att få hämta apporten så finns det nog inte så många vägar att gå än att träna just detta. Hur tråkigt det än må vara.
Mvh Tony

Namn: Hanna
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 15:44
Glömde skriva att jag prövat, två gånger, att binda upp henne och kasta dummies. Jag höll på i 1,5 timme båda gånger innan hon blev något lugnare. Men under denna tid så bet hon på pinnar, grävde osv av ren stress. Nej, jag kände inte att det var rätt metod för att minska förväntan på min hund.

Däremot så visar labben ingen stress om jag istället för att be henne apportera (när hon sitter och väntar på mitt kommando) hämtar dummien själv. Märkligt......

Namn: Hanna
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 15:36
Tack för era tips!

Jag kastar mycket sällan bollar och leksaker till min hund. Anledningen är att jag läst att hundar lätt blir stressade av sådana lekar. Jag har mest kampat med min hund som belöning, vid tex inkallning. Jag har även gömt godis, hopp på sten m.m. Jag har alltså lekt konstruktiva lekar med min hund, inte stresslekar.

När jag tränar själv så brukar jag på slutet av träningen kasta några dummies som jag hämtar själv. Då säger hon inte ett pip eller hjässar. Jag går även en tävlingslydnadskurs med labben. När hon väntar på sin tur så piper hon inte heller, men hon är inte omotiverad utan är lagom taggad när det är våran tur. (Jag behöver inte peppa henne under lydnaden, utan godis räcker som belöning.) Men om någon kastar en apportbock på appellplanen till sin hund, så fixerar hon den med blicken och kan bli lite uppvarvad. Vi har ännu inte tränat med apportbock.

Labben tycker ju helt klart att apportering är mycket roligare än lydnad. Därför är hon betydligt lugnare när vi tränar lydnad, trots att det finns andra hundar i hennes närhet. Min labbe är väldigt hundfixerad, så det har tagit ca 30 gånger på appellplanen innan hon insåg att hon inte fick leka med de andra hundarna. Därmed minskades henne förväntan, och hon blev lugnare på appellplanen.

När det gäller apportering med andra hundar så tror jag hon har två förväntningar. Apportera och viljan att leka med andra hundar. Nåja, vi får träna passivitet med andra hundar som apporterar. Åhh, det är så tråkigt med passivtet....tycker både matte och labbe.

Namn: JK
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 14:29
Bengt R har bra lösningar på just detta, köp och läs boken.
Förväntningar eller mobilisering är väl det som utlöser pip och gnäll, eller annat oönskat beteende? nedärvt? ja troligen till viss del! Min personliga uppfattnig är att vi börjar i fel ände när vi får hem vår valp/unghund det kastas dummies, bollar etc etc och då som ren lek.
Ett tips är, om jag förstått saken rätt, att inte göra detta, utan låta hunden vara passiv intill leda både på träning med andra hundar eller jakt. tränar man upptag, grepp inlevering så kastar man inte dummisen utan går ut och lägger den, tränar ensam och i lugn och bekant miljö.
Sen brukar vi alla ha alldeles för brått att starta hunde på prov eller ta dem på jakt....Detta kan vara rent destruktivt för fortsättningen. Hur vet jag detta? Jag har själv begått misstaget, inte en gång utan två, men trdje gången(hunden) så hade poletten trillat ner även hos mig :)

Namn: Lillan
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 12:37
Det är riktigt passivitet är nog det som vi är sämst på att träna (har flattar) har ändrat på detta genom att träna i en lagom stor grupp. Där ingår passiviteten naturligt eftersom man hjälper varandra och väntar på sin tur. Som i ditt fall kan du nog få vänta ett tag innan hon får göra något men kom ihåg att det är en jätteviktig träning. Gå en lydnadskurs på brukshundsklubben så får du en bra kontakt och lydnad på din hund. Din hund lär sig lyda när andra hundar är i närheten och när det blir dags för jaktträning så har du en lydig hund så ni bara kan koncentrera er på detta och inte att tex inkallningen inte fungerar. Oftast gör man felet med apporteringsglada hundar att man bara jobbar mer och mer med apporterna och sedan är karusellen igång. Försök hitta på lite roliga övningar som inte är "jaktbetonade" tex ute att hunden ska hitta en stor sten som den skall hoppa upp på, inomhus kan man lära hunden att tex stänga en skåpdörr genom klickermetoden.
Genom att göra andra saker som hunden blir "trött" av så blir hon mer lyhörd vad du ska göra/hitta på och automatiskt så har du tonat ner jaktmomenten och kan de dessa i lagom portioner så att inte stress/gnäll kommer så fort det blir jaktträning. Din hund är ju bara 1 år så ta det lugnt.

Namn: Tony
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 11:30
Det finns säkert de som är bättre på att svara på ensån här fråga än jag. Det har mycket med förväntan att göra till stor del. Hunden vet att den kommer att få apportera och förväntan skruvas upp succesivt och när den till slut får apportera så blir det en slags belöning. (för hunden, inte för dig)
Du undrar hur du kan träna passivitet under apporteringen. Busenkelt, låt inte hunden apportera helt enkelt!! Det låter som om din hund kan åtminstone grunderna i apporteringens konst? Då behöver du inte träna på det nu, däremot kan den inte sitta passiv och det måste du träna på.
Jag vet inte vad experterna på retreivers säger men en bra övning är att helt enkelt inte låta hunden apportera det du lägger/slänger ut! Konsekvent! Låt hunden sitta stilla fast du slänger 100 dummies eller om andra hundar apporterar 100 apporter. Gör du det ett antal gånger(dagar/veckor) så FÖRVÄNTAR sig hunden till slut inte att den ska få apportera och blir sannolikt lugnare. Var bara helt passiv. Stå och titta på när andra tränar. Men avsluta för all del inte övningarna med att hunden får apportera, "bara en gång som belöning". Då står du med en ännu större förväntan från hunden.
Mvh Tony

Namn: Anna
Datum: Tisdag den 25 November 2003 Kl: 10:56
Har ungefär samma problem som du. Min labbe är snart två år, är en hane med mkt kapacitet. Vi jagar enormt mkt med honom, bara fågel än så länge. Han är en mkt god apportör men tyst kan han då "fan" inte vara när han ska vara passiv. Själv upplever jag detta som ett enormt stort problem vilket inte min hund gör. Han är inte medveten om att han gnäller/piper. Jag provat det allt känns det som. Min gammla labbe som idag är 7 år gnällde oxå hemskt mkt när han var ung. På honom sprutade jag vatten med en vattenpistol, med siktet på nosen när han gnällde. Använde mig av denna metod tre gånger och sen räckte det att jag vissade vattenpistolen för honom. Han gnällde inte efter det. Har provat det på min unga hund, både med vatten och citron i pistolen. Han tycker bara det är gott, slickar sig runt nosen och fortsätter pipa.
Många säger att det är ärftligt, vet inte om det är sant.
Du får säkert många tips här. Lycka till.

Namn: Hanna
Datum: Måndag den 24 November 2003 Kl: 17:36

Jag har nyss börjat att träna apportering med min ett-åriga (dp)labbe. Båda är vi nybörjare, och både tycker vi att det är skitkul med apportering.

Min labbe är en smart brud, med ett antal rävar bakom örat och ganska så självständig. Hon lär sig snabbt, och vill bara jobba mer och mer. Hon har väldigt bra påknapp, men avknappen är det värre med. Jag tränar apssivitet i vardagen, och hon har blivit betydligt bättre på varva ner men inte bra. Hon kommer alltid vara den pigga hunden med enorm arbetskapacitet.

Nu till problemet. När vi tränar själva så är hon på G, men är focuserad och säger inte ett pip. När vi tränar med andra hundar (gjort två gånger), så piper hon och hjässar konstant när de andra hundarna jobbar. Alla dummies är mina, anser hon. När hon tillslut får apportera är hon relativt focuserad, och gör rätt. (Dock har jag lite problem med att få henne att komma direkt till mig, hon vill gärna visa upp dummien för de andra hundarna. Men under söket så existerar inte de andra hundarna. Inkallningen kan hon, men kan ignorerar den om de andra hundarna sitter för nära.)

Nu svävade jag ut. Mina frågor lyder; Hur träna passivitet under apportering? Är hunden medveten om att den piper? Kan man någonsin lära en hund att koppla av mellan apporteringarna, eller är det nedärvt?

  << tillbaka
EftersöksService: 798    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida