Log in
 Visselpipa...  
Namn: JK
Datum: Måndag den 9 December 2002 Kl: 10:50
OK, jag skrattade gott när du beskrev hur fårvallningspipan for runt i munnen på dig :)
Satsa på en vanlig pipa typ ACME, och träna upp din hund på den, en dag kanske du sväljer fårvallningspipan av misstag :)

Namn: Jessica
Datum: Måndag den 9 December 2002 Kl: 10:30
JK,
jag önskar verkligen att jag kunde vissla! Men jag tillhör sorgligt nog den skara människor som inte kan prestera ljud genom läpparna. Jag kan varken "skönvissla" eller busvissla. Jag är inte ens i närheten.
I mitt fall är visselpipan en nödvändighet.

Namn: JK
Datum: Måndag den 9 December 2002 Kl: 09:38
Jessica, Den pipa du en gång började att använda på din hund, är så starkt präglad! Även om du köper exakt samma pipa igen, så kommer inte hunden att känna igen ljudet eftersom piporna inte kan göras exakta, det alstras en massa övertoner som vi inte hör, men som hunden hör, sen sist men inte minst så är det just ditt specifika sätta att blåsa i pipan som hunden har lärt sig, därför råkar du ut för denna totala öhörsamhet nu :)
Därför tror och tycker jag att man ska vara mycket rädd om den pipa man tränat in hunden på, samt inte blanda med en massa andra typer...Men när man som du tappat "orginalpipan"
så gissar jag att man får träna lite med den nya så att hunden kopplar ihop dig med signalerna.
Som sagt lär man sig busvissla så har man alltid pipan med sig om man inte fått på käften så det inte går att vissla:)

Namn: Jessica
Datum: Måndag den 9 December 2002 Kl: 08:39
Okej, jag ska öva lite till på mina fårvallningspipor... Jag har lyckats få ljud i dem, men inte alltid utan kanske 8 av 10 blås. Dessutom "glider" visselpipan omkring i munnen om jag inte håller i den med handen, men jag antar att det är en teknik- och träningssak.

Blev i helgen varse om att visselpipans ljud tydligen betyder med för min hund än vad jag trott.
Jag for iväg i helgen för att träna fält på fasan. Tappade min överljudspipa i veckan som var, och fick fårvallningspipor med posten på fredagen (samma dag som vi åkte). Eftersom jag inte fick till någon bra blåsteknik på vallningspiporna reste jag utan pipa, och tänkte att "jag lånar en av en träningskompis."
Det gjorde jag också - en överljudspipa den med, fast av bättre kvalitet än min egen (jag hade ingen Acme).
Släppte hunden och visslade när jag tyckte det var dags för vändning - abslout ingen reaktion. Blåste hitsignal istället - och det var verkligen som att blåsa för döva öron. Hunden visade inte med en enda rörelse att han hörde mig.
Ohörsam/olydig kan han visst vara, men inte så totalt ignorerande som nu. Han lyssnade helt enkelt inte till den lånade pipan, vilket resulterade i mycket spring och gormande ifrån min sida och en känsla av meningslöshet. Fick helt enkelt träna passivitet istället och låta hunden gå kopplad och se på när andra hundar jobbade.

Namn: yllet
Datum: Fredag den 6 December 2002 Kl: 17:11
...kom på att du ville ha tips...
Svårt att förklara uta att kunna visa men jag försöker. Stoppa in visselpipan i munnen och håll fast med läpparna så att hålet är inne i munnen. Håll emot inne i munnen med tungan mot den raka sidan och blås ut luften genom pipan. Jag vet inte om du blev klokare av det här? Men träna på, den funkar och den är BRA. Man kan t.o.m. vissla melodier med den. Och den hörs långt. Lycka till!

Namn: yllet
Datum: Fredag den 6 December 2002 Kl: 16:57
Jessica, fårvallningspiporna funkar!!!
Jag hade samma problem i början, jag tog till och med med en till jobbet för att få hjälp. Jag fick inte fram en enda ton, det bara väste...
En jobbarkompis lyckades få det att vissla lite, jag provade och provade och till slut kom jag på hur. De är helt suveräna, man kan vissla lågt och högt, olika toner osv. Liten och smidig att ha i snöre om halsen eller i fickan. Om man inte kan busvissla (och det kan inte jag) så är de jättebra, samma funktion. Men det gäller att komma på knepet, sedan är det lätt! Jag har inte hittat någon som är bättre.

Namn: JK
Datum: Fredag den 6 December 2002 Kl: 12:01
Jessica, lär dig busvissla, så riskerar du inte att glömma pipan, frysa fast med läppen...och du har alltid "pipan" i munnen :)

Namn: Jessica
Datum: Fredag den 6 December 2002 Kl: 11:58
Och hur lätt är det att blåsa i en fårvallningspipa??! Börjar misstänka att ni har spelat mig ett spratt, ni som har föreslagit denna sorts pipa. Beställde 4 st ifrån Teba, som kom med posten igår. Jag blåste och blåste och blåste - och till slut fick jag ton (!), men det känns osäkert och min teknik är verkligen undermålig.
Måste nog ge mig ut och hitta något annat i pipväg, eller är det så att man måste bli skicklig på blåsandet?

Kom med tips, ni vallningspipexperter!

Namn: Chivas
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 09:12
Du kan ju lämna bössan hemma o låta hunden fixa jakten.
Jag har ju sett hur du skjuter,,, :)

Namn: Melker
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 08:49
Chivas, jag känner igen min hund i The Mask. Han är precis som den hunden när han fick på sig masken. Lugn och fin ända tills han bestämt sig för att dräpa något.

Namn: Chivas
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 08:45
Tågtutor eller båt tutor är det ett JÄVULSKT drag i.
tro mej jag stod på ett tågtak när jag jobbade med lok och en vänlig person tutade,
Snacka om att huvudet höll på att ramla av

Namn: Melker
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 08:39
Husse, ACME Thunderer fungerar faktist på de avstånden, men knappast i motvind. Du skulle ha sett minen på en domare som trodde hunden var ur hand när jag vände honom på 350m håll med ACME:s Öronfladdrare. (En bilväg kom för nära, annars styr jag inte söket)

Kompressorhorn var kanske inte någon dum idé. Det finns ju schyssta burkar som används på ishockeymatcher. Tro det eller ej men jag är faktist lite seriöst funderande på om man inte skulle kunna ha en sådan som nödbroms när man upptäcker att rådjursrenheten inte riktigt var 100%.

Hunden är inte till salu idag, men vänta bara på rätt tillfälle så är han skitbillig :-))

Namn: Chivas
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 08:37
Melker.
Ett tips, I filmen the Mask med Jim Carry så använder han en tuta som det står squese me gently på.
Den tutar av lacken på en bil och får rutorna att explodera,
Det kanske kan vara nåt när den prickiga får sina frispel.
Du hade ju iallafall behövt en sån när han hade hardrev över hela östergötland.

Namn: Jessica
Datum: Fredag den 29 November 2002 Kl: 08:19
Frank-T,
otroligt gentilt av dig! Det är dock ingen direkt kris (än) så jag provar att leta fårvallningspipor på Teba först. Hittar jag inga - får du säkert lägga något ex på posten ;-)

Jag har sett vallhundar i arbete och därmed också lyssnat till deras pipor. Ni har rätt i att det verkar vara bra "grunkor" - ska prova detta! Jag behöver bara träna in 3 olika signaler, så det borde jag väl klara med lite övning?...

Namn: Husse
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 23:15
I det läget Melker, så finns det ju alltid kompressormatade tryckluftshorn att ta till.. Får du stopp på den vorsteh med en Acme på 400 meter så vete f-n om jag inte köper både hund och pipan av dig :-)

Namn: Melker
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 22:28
Chivas, det är ju lite skillnad att stoppa en vorsteh som försöker dräpa en ren 400m bort i motvind av stormstyrka och att fjuttblåsa lite på en gullig tygpåsehund som står och tittar på en 12m bort i solskenet.

Namn: Frank-T.
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 22:08
"Grunkan" som Chivas selges oftest i billige plastutgaver av Farm Suppliers her paa New Zealand. Det krever litt trening med tungen, men blir man bra paa det saa har man ganske snart et helt register av visseltoner.
Selv veksler jeg mellom aa bruke disse, samt min morfars gamle silverpipa (trolig 70-80 aar gammel).

Om det er krise for deg Jessica saa kan jeg legge et par i en konvolutt og sende til deg ("grunka" ikke "silver"...)


Namn: Chivas
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 20:13
Melker,
Nu vet jag varför du inte har svarat i telefon den här veckan.
Du har tränat prickigt monster med din pipa och hör således ingenting längre.
Överljudspipa anser jag är bäst, iallafall för förarens öron.
Domarpipa låter ju så illa att öronen fladdrar och du är lomhörd i en vecka, Nej tack så mycket.
Det är inte bara nackdelar med metallpipa, när den har frusit fast så sitter den stadigt på läppen.
Det finns även en annan variant som en kompis till mej använder, det är en liten grunka man har i munnen som fåraherdar andvänder till att styra sin vallhund med.
Grunkan kommer från Nya Zeland om jag inte kommer ihåg fel.
Du har hela grejen inne i munnen och kan få fram en himla massa olika ljud med träning.
Jag vet dock inte vart men hittar den eller vad den heter.
Den påminner lite om en så kallad näktergal man kan köpa på marknader förr i tiden, den är antagligen förbjuden nu, näktergalen alltså

Namn: Melker
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 19:59
Jessica, jag kör med helt tyst förande av hunden. Blåsande i pipor under söket stör både revieringen och ev släppartner. Däremot när det är fågeltagning på prov blåser jag för kung och fosterland om hunden visar minsta tecken på steg framåt. Du har dock rätt domarpiporna låter hiskeligt. www.teba.se har hela serien ACME pipor. Där finns både fårvallningspipor, snälla retrieverpipor och den elaka ACME Thunderer som är min domarpipa.

Namn: Sven-Åke
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 19:16
Kolla med någon som håller på med vallhundar. De har en pipa, ofta gjord i plast eller metall. Med denna pipa kan du få fram olika tonlägen beroende på hur du blåser. Har du sett en sådan pipa kan du lätt göra den i trä. Den är liten och diskret och jag tycker den är toppen. Jag har provat göra någon sådan i renhorn men det funkar inte så bra. Renhorn har för mycket märg vilket gör att pipan blir sträv och obehaglig. Plastpipan tuggar man lätt sönder, men den kostar bara några tior så man kan kosta på sig att testa.

Namn: Husse
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 19:16
Acme 210 1/2 och 211 1/2 är svarta plastpipor och troligen de mest använda.
Ingen drill, men väl en mkt hörbar signal.
Den ena ( kommer inte ihåg vilken) är betydligt ljusare i tonen än den andra och i mitt tycke behagligare för det egna örat.
Den kan dock vara något sämre hörbarhet för hunden, fast det är inget jag säger med säkerhet.
Jag TROR det är 211 1/2:an som är ljus i tonen, men piporna ligger i bilen som inte är hemma :-)
Beställs genom teba.nu

Namn: Jessica
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 17:01
Nejdå Melker, jag har också en stående fågelhund. Domarpipa provade jag för många år sedan, men jag måste säga att jag tycker att den låter så förbannat... Föredrar en mer lågmäld pipa resp. framförande av hunden. Jag har sett någon på (jakt)prov som haft en metallpipa som liksom krokades fast i läppen. Undrar om den bubblar igen lika mycket? Fäster man en plastbit runt munstycket borde det inte frysa fast...
Det är svårt det där med pipor.. Renhorn? Någon som har provat sådan pipa?

Namn: Melker
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 16:20
Jag har testat flera hundvisselpipor och inte hittat någon som fungerar riktigt bra. En del tål inte kyla och andra tål inte en hel dag i regn (lite gurgel runt en uppsvälld korkkula låter kul men hunden skiter i det). Jag funderade lite på andra som använder visselpipor och kom då på fotbollsdomarna. Domarpipan kostar ca 1/4 av hundvisselpiporna och fungerar i ur och skur. Den är även lätt att bita fast så man får händerna fria till skytte. Jag har den som stoppsignal för stående fågelhundar och det kanske är ett annat användningsområde än Du har för visselpipan?

Namn: Jessica
Datum: Torsdag den 28 November 2002 Kl: 13:09

Min överljudspipa funkar dåligt när det är kallt ute. Saliven fryser fast, eller täpper till så att mina signaler blir ohörbara/konstiga. Någon som har några tips på BRA visselpipa för jag måste byta den här metallbiten mot något annat och bättre!

  << tillbaka
EftersöksService: 798    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida