Log in
 Svårare är det inte ...  
Namn: Karin Wallander
Datum: Tisdag den 30 Januari 2007 Kl: 08:38
Hej,
jag tror det är viktigt att tänka på, att om man ger sig in i kursverksamhet handlar det inte bara om att vara en sjuhelsikes tränare själv, man måste också ha förmågan att förmedla sin kunskap till andra på ett pedagogiskt sätt. Likväl som olika hundar kanske kräver olika åtgärder så kräver olika förare olika sätt att säga saker för att man skall nå fram. Andemeningen är fortfarande densamma men man får anpassa budskapet till mottagaren. Det är en konst som inte alla människor kan hantera, hur duktig man än är att träna och förstå sig på hundar. Att lära andra att föra hund är nog ännu svårare än att träna hundar...

Namn: jk
Datum: Måndag den 29 Januari 2007 Kl: 14:12
Girons inlägg belyser nog verkligheten till viss del?
huvudparten av oss hundägare har ju inte som ambition att träna fram en champion eller tävlingshund
utan nöjer oss med en som funkar på jakt och som familjemedlem.
MEN, att få till grundlydnaden verkar vara ett problem för många, och många ”skolor” finns det :)
I de flesta fall funkar det bra att söka upp den lokal brukshundsklubben och gå de kurser de har
( valpkurs-lydnadskurs) det är ett bra sätt att lära känna sin hund och få till inkallning, mm.
Men framför allt som ml skriver.. 10-15 minuter om dagen hemma räcker långt för att få till det och
befästa grundlydnaden om man bara vet hur man ska göra.

Namn: anhe
Datum: Måndag den 29 Januari 2007 Kl: 12:58
Hittade en intressant artikel i Jakt och Jägare av Eliza Kajanus (2006-09-21)som handlar om en vorsthe som är tränad med positiv förstäkning. Kul att få följa Pax kommande provresultat!

Namn: ml
Datum: Lördag den 27 Januari 2007 Kl: 13:26
Helt rätt, proffsen har självklart bättre förutsättningar att föra sina hundar till toppnivå. Men varför är det påfallande många hundar som uppenbarligen inte får någon ordentlig grunddressyr? 10 eller 15 minuter om dagen måste väl ändå alla hinna ägna åt sin hund?

Namn: Greger
Datum: Torsdag den 25 Januari 2007 Kl: 10:01
bra skrivet!

Namn: giron
Datum: Onsdag den 24 Januari 2007 Kl: 22:10
Jag vill bara säga några ord efter att ha läst dom flesta inläggen. Dom nämnda personerna är naturligtvis ingenting annat än proffsiga dressörer och mycket goda hundmänniskor. Men jag som amatör eller fritids dressör eller vad man ska kalla det kan inte och det vore tjänstefel att göra det.(vadå undrar ni) Jo jämföra mig med dessa personer och deras prestationer eller hur. Som fritidsjägare och det är väl dom flesta här endå eller hur?? kan man inte jämföra sig med proffsen. Det är som att ett lag i division 5 skulle tro sig vinna mot ett lag i elitserien. Eftersom Landin och Strind mm mer eller mindre har jakt och dressyr som arbete så måste man förstå att vi har lite olika möjligheter att få fram många bra hundar. Vi kan lära oss av deras metoder men vi har inte på något sett möjlighet att sedan träna i den mängd och frekvens som våra proffs dressörer gör eller hur. Vad jag vill ha sagt är följande. Vi ska ta lärdom av våra proffs men vi kan inte under några som helst omständigheter tro att vi ska nå lika långt med våra egna hundar. Det har vi helt enkelt inte möjlighet att göra utan vi får ofta nöja oss med att få en fritidsjagande hund med normal prestationsförmåga. Men det är många gånger inte som vissa tror att vi inte kan dressera våra hundar utan vi gör vad vi kan av den tid vi har.

Namn: sa
Datum: Söndag den 21 Januari 2007 Kl: 21:47
De flesta kapitlen i filmen är absolut användbara för de flesta förare av hundar, men visst är något kapitel mer direkt riktat till förare av stående fågelhundar.
Gå in på Landinarnas hemsida, hur du beställer finns beskrivet där.
http://www.landins-hund-katt.se/Hundsidor/hundar.htm

Namn: iser
Datum: Söndag den 21 Januari 2007 Kl: 14:37
Vad heter filmen helt precist? Är den någon nytta om man håller på med retrievers och inte stående fågelhundar? Var får man tag på den?

Namn: lasse
Datum: Söndag den 14 Januari 2007 Kl: 20:13
Man får den hund man förtjänar...är ett använt utryck. Angående Landin så kan man konstatera (efter att sett filmen, varit med på någon av hans dressyrpass samt sett honom på jaktprov) att han har synnerligen goda hundar som han förtjänat.
De jaktprovspremier han uppnått för stående fågelhundar speglar honom väl i det fallet.
När man sedan synar honom och hans hundar, så ger de en hint av att vara ett gott ekipage. Hundarna är lydiga och glada, kan slappna av och vara alerta vid rätt tillfälle. Landin själv ger också intrycket att trivas med sina hundar.
För min del tolkar jag det som att han har en härlig ledaregenskap och en auktoritet som är lätt för en hund att avläsa.
Jag kommer att försöka lära mig de delar som Landin förespråkar, de delar som passar mig och mitt sätt att försöka dressera fågelhundar.

Namn: trumpet
Datum: Lördag den 13 Januari 2007 Kl: 21:51
Hej
Kan bara inte låta bli att kommentera det här. Som nämnts tidigare i denna tråd erbjuder Landin "reseersättning och bra timpenning" till den som visar hur man får en jaktsugen Vorsteh att sluta jaga hare med hjälp av "mjuka metoder". Det erbjudandet kom för flera år sedan. Om dessa metoder är så j.... bra varför har då ingen gjort hela hundsverige en tjänst och visat hur det går till. Det erbjudandet kom inte till för att Landin inte kan få ordning på hundarna som är där på träning med sina metoder, vilket annika verkar tro. Jag har jobbat med både vorsteh och retrivers och det verkar som att dom flesta som förespråkar mjuka metoder aldrig har tränat fram en stående hund och förstår då inte skillnaden i jaktlust och ofta hårdhet mellan dessa hundar. Tycker att du ska se filmen Annika den innehåller mycket bra och är inte bara en enda lång reklam film för "hårda dressymetoder". Själv har jag gått flera kurser hos hundpsykologer, varje kurs har jag lärt mig något nytt och det trots att min syn på dressyr ligger långt ifrån deras.

Ha det bra allihop

Namn: annika
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 23:46
Hej Ceasar97,

Det är möjligt att DVD:n är toppenbra, har inte sett den och tänker inte göra det heller. Som jag har skrivit så hänvisar jag inte alls till den, och lägger mig inte i träningsmetod. Har enbart protesterat mot texten i den www-adress som du hänvisat till den 8/1.

Ok Michael, tar tillbaka det där om väggen. Ser till slut att du är läskunnig i alla fall.

Christian, jag föreslår att du läser "Regler på Forum". Stämmer inte med din uppfattning om detta forum.

Namn: Christian
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 21:32
Jösses. Sist jag var på Birddog var ett halvår sen. Jag tappade intresset pga all pajkastning och dogmer som upprepades som av en papagoja. Birddog var ju så j--la bra förr! Snälla INFÖR EN MODERATOR och styr upp trådarna så att Torkel, Michael, Sten Ch, Melker och alla andra duktiga dressörer/jägare får en ärlig chans att dela med sig av sina kunskaper på det sätt det var tänkt. MVH

Namn: ceasar97
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 20:04
Vi börjar komma bort från det ämnet jag startade då jag ville tala om att jag sett Anders film och anser att den på ett mycket bra sätt visar hur man dresar en hund från ung ålder till att bli en fungerande jakthund med en mycket bra metodik.

Annika. Om du inte sett hur Anders går till väga tycker jag du skall investera i en sådan DVD så kanske även du lär dig ett eller annat. (Du kan ju be en kompis köpa den så slipper Anders se att det är du)

Namn: michael
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 19:16
Annika,

Pedagogisk?? Pedagogiken faller som en sten när du jämför barn och hunduppfostran……du är inte på något sätt otydlig, bara otrolig!

Nja, NU menar du att du ”ger dig på” vissa för att de går ut med ”spydiga” påståenden och inte deras metodik. Men alla som har läst dina tidigare inlägg vet att du har gett dig på de och deras liktänkande på grund av metoderna, glid inte än en gång på sanningen. Du HAR lagt dig i metoderna genom lång tid då jag utgår från att man inte kan se bort från dina tidigare inlägg på andra tråder? För att förtydliga mig själv (så att du slipper) så gäller inte detta Landin, men väl Jeppe och många här på sidan som delar samma syn.

Michael

Namn: simonh
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 18:18
Oj, jag måste glömt smileyn? Jag trodde inte du tog allt så allvarligt. ;)

Namn: annika
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 18:12
Hej Simonh,

Helt otroligt! När jag skrev mitt inlägg så la jag först till texten "- Jaja. Går inte att jämföra med hund med hög jaktkamplust förstås." Men sen tyckte jag att det är ju helt uppenbart, och tog bort det. Tydligen inte? Måste allt vara gravallvarligt i detta forum?

Namn: simonh
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 17:57
Annika> Hur många ripor sköt ni över grisen?

Namn: annika
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 17:16
Nu blir jag lite förvånad, Torkel. Du verkade ju förstå ju vad jag menade i början på den här tråden när du skrev 8/1 kl 12:06: "Sist i denna" (i en ny hundtidning) "hade Anders Hallgren en artikel om "hårda" kontra "mjuka" metoder. Och jag har aldrig läst något som är så kategoriskt och så felaktigt fördömande i denna fråga."

Det är ju så jag menar (fast sett från "min" utgångspunkt)! Jag har över huvud taget INTE lagt mig i Landins hundträning eller på något sätt jämfört vad som jag tycker är bra och dåligt. Det jag reagerar mot är hans felaktiga uttalande om annan metod.

Tyckte jag gav en pedagogisk liknelse, Michael, eftersom jag tidigare måste ha varit otydlig. Men tydligen inte tillräckligt eftersom du missuppfattar mig ändå. För övrigt tycker jag varken att hundar ska göras om till människor eller tvärtom. Hundar är hundar och människor är människor. Som svar på varför jag "ger mig på" Landin och Stridh, är att de offentligt och mycket spydigt går ut med påståenden som är felaktiga ang annan träningsmetod.

Jk, jag var faktiskt med i begynnelsen när det gällde att dressera en gris till Emil i Lönneberga-filmerna. Gissa med vilken metod?

Namn: Torkel
Datum: Fredag den 12 Januari 2007 Kl: 14:03
Det finns en scen i filmen Lorry som är småkul. Ett par klantiga killar försöker montera en stereo. Eftersom de är killar ska de kunna sådant, men allt blir fel. Så kommer en försynt fru in och löser allt genom att typ trycka på knappen där det står "på" på. Killarna kan givetvi inte erkänna att de är outsmartade så kommentaren är "Jo, så kan man också göra. Men det är fel!" Precis så är det här. Det ges, gång på gång, exempel på hur erkänt duktiga hunddressörer som Jeppe, Barbro B, Erik W samt en mängd framgångsrika jägare med extremt krävande hundar får superlydiga, glada, och effektiva hundar. Reaktionen: "Jo, så kanske man kan göra. Men det är fel!"

Namn: jk
Datum: Torsdag den 11 Januari 2007 Kl: 08:58
Då är det kanse dax att du kommer hit och dresserar en gris Husse! :-)

Namn: michael
Datum: Onsdag den 10 Januari 2007 Kl: 19:36
Husse : Amen!

Namn: Husse
Datum: Onsdag den 10 Januari 2007 Kl: 18:11
Visst är det så Torkel !

Att tala om att någon gör fel, är förbannat lätt.
Att påstå att man vet hur man skall göra, är inte heller någon större svårighet.
Om det fungerar i praktiken är en helt annan sak !

Men - de som gång på gång visar resultat med hundarna, de som nästan alltid får samspelet mellan hund och förare att framstå som alldeles, alldeles självklart, de personerna är väl värda att lyssna och försöka lära utav.

De som gång på gång talar om hur man skall göra, i princip utan egna "fantastiska hundar" ger jag oftast inte mycket för.

Sunt förnuft med hund räcker långt. Klara besked och att hunden hr 100% förtroende för dig duger väldigt väldigt långt.
Hunden skall lita på dig. Den skall lita på att du stöttar och hjälper likväl som den skall lita stenhårt på ett NEJ.

Dit kommer du varken med enbart stryk, godis, klicker eller kurser, det krävs en viss känsla därtill...
En del har den andra vill göra gällande att det är så.
DET är en väldig skillnad...

/Husse

Namn: Torkel
Datum: Onsdag den 10 Januari 2007 Kl: 10:47
Två exempel som för mig duger som utgångspunkter för dressyrdiskussioner: De hundförare som har de settrar eller pointrar med mest jaktlust o som kan styra dem på alla håll under jakt, samt de med superälghundar, t ex grå som är kända för en enorm jaktlust o kan skälla älg i dygn, som med bara ett muspip kan bryta dem under ståndskall på 300 meter o hunden kommer in direkt, jätteglad. Dessa exempel har det gemensamt att det är hundar med ruggig motor, som arbetar långt från föraren och som MÅSTE ha kvar sitt enorma självförtroende. Det fantastiska är att vissa personer, jag känner många, framställer sig själv som kunniga på hunddressyr men påstår att de metoder personerna använder INTE FUNGERAR! Vänd på det, visa respekt för hundkunnande och FRÅGA dessa personer hur de gör, för de har ju bevisligen något att lära ut.

Namn: Michael
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 17:43
Annika,

Ja, kanske jag är som en vägg när det gäller din argumentation, ganska enkelt för att inget av det du har sagt klingar särskilt rätt i mina öron, jag köper det helt enkelt inte! En stor orsak till detta är at du vinglar lite hit och dit.

Jag har själv sett en massa hundar som är dresserade med ”mjuka” (eller motivation som du säger) metoder och inte EN ENDA av dessa har uppvisad någon lydnad i ordet rätta bemärkelse… javisst de har varit i stånd att utföra en mängd kommandon, men när uppmärksamheten blir för stor på annat så är ”lydnaden” borta, så är det och jag har sett en massa exempel på detta.

Självklart har jag sett olydiga hundar som är dresserade med ”normala” metoder också men långt flera lydiga.

Din jämförelse med barn låter jättemysig, men än en gång brister logiken: Barn är människor, valpar är hundar! Det finns en orsak till at vi (med växlande resultat) regerar världen och inte hundsläktet, en av dessa orsaker är att vi, i de flesta fall, är utrustade med en ganska enorm hjärna i förhållande till en hund, vi har ett språk som gör att vi kan kommunicera med VARANDRA på et relativt avancerad sätt. Det enda vi ”lider” av är att vi som bebisar är lite trögare i starten än exempelvis en hundvalp.

Hundarna har fått sina förmågor och utvecklat sitt språk så långt det gick, det är därför orättvist att vi ska kräva av en hund att lära sig vara människa när det är så mycket lättare för oss att vara hund!

Samtidigt är det fantastisk att se hur du kan klanka ner på den ena erkända dressören efter den andra i bästa Annika-stil. Detta utan att du namnger vara sig någon av de skickliga dressörer du hänvisar till, långt mindre presentera dig själv, men det är inget nytt.

PS.Sax: Jodå Annika "korrigerar", hon kan bara inte berätta hur....

Michael

Namn: sax
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 17:10
Annika

Varför denna ständiga jämförelse med barn hela tiden? Om vi ska snacka om att handha hundar så kan vi väl hundar vi ska snacka om eller?

En fråga till dig annika:

Anser du att det går att få stopp på den jaktgalna vorstehn utan någon korrigering?

Ett enkelt ja eller nej räcker.


Namn: annika
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 16:48
P.S. Caesar97,

Landins upprop efter någon som kan stoppa hans vuxna jaktsugna vorsteh med mjuka metoder, besannar ju ännu mer mina farhågor om att han totalt missuppfattat hur alternativ hundträning går till.

Namn: annika
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 16:40
Hej Ceasar97,

Jaså? Håller inte hans ideologi? Enligt honom själv så är ju detta enbart olydnad. Och lydnad får den som förtjänar det. Det gäller först och främst att få denna hund att förstå vem som bestämmer, vem som är flockledare. Sedan kan själva träningen ske och fungera med motivationsträning. ("Mjuka metoder" låter som nåt mesigt/veligt. Är inte mycket för just de orden. Med rätt motivations-/belöningsträning får du hunden att lyssna minst lika bra som på annat sätt.)

En extremt bra timpeng låter lockande.

Michael,

För skojs skull ska jag ge dig ett exempel på hur jag menar. Självklart kommer du (och säkert fler) att vilja missuppfatta mig, håna mig för att jag jämför med barn och spy ur dig annan galla över mina rader, men det sk-r jag i rent ut sagt.

Mitt sätt att handha hundar kan jag jämföra med hur jag gjort med mina barn. Ända sedan de var små har jag jobbat för att få en god kontakt med dem, lärt dem vilka regler som gäller, lyssna på sin mamma, ömsesidig respekt, lärt dem vad som är rätt och fel här i samhället, och uppmuntrat dem i stort som smått för gott uppförande.

Vad gäller deras skola och utbildning har jag aldrig blivit arg för dåliga resultat. Istället har jag ansträngt mig för att hålla mig ajour med deras skola, funnits till hands om de velat ha hjälp med läxförhör, hjälpt till att stegra svårigheter och uppmuntrat dem när de gjort framsteg och ansträngt sig för att göra sitt bästa - vilket har gett positivt resultat.

De har blivit sedda under sin uppväxt och vi har alltid haft mycket bra kontakt (även under stökig tonårstid). I dagens läge är de självständiga individer men som vet att de kan lita på mig i alla situationer.

Så vill jag ha det med mitt hundinnehav och hundträning också.

Namn: ceasar97
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 16:13
Jag såg en gång på Landins hemsida att han lovade betald resa och en extremt bra timpeng till den som kom hem till honom och visade praktiskt hur man får stopp på en vuxen jaktsugen vorsteh i jaktsituationer med mjuka metoder. Kanske detta vore något för dig Annika?


Namn: annika
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 15:54
Återigen - jag har i denna tråd inte tagit upp ämnet "träning". (Det känns inte lönt.) Jag har bara smugit in en protest mot hur en person uttryckt sig i text ang hur den grupp som inte tränar som honom, tränar.

Michael, att diskutera något med dig känns som att prata med väggen...

Daniel, jag har också haft förmånen att få träna för några av landets skickligaste hunddressörer (och då menar jag inte Landin och Stridh), och jag tänker verkligen inte skryta över någon personlig erfarenhet för övrigt. Jämförelsevis med vad jag hittills läst och sett av herrarna L. och S. så håller jag inte helt med dig ang ämnet hundkunskap. Men smaken är ju olika. Fritt fram för dig m fl att tycka att dom är världsbäst. Det var inte deras träningssätt jag ifrågasatte.

Namn: daniel
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 13:32
Annika...
Jag har haft förmånen att få träna och jaga med ett flertal av landets skickligaste hunddressörer och jägare. Det råder inget tvivel om de använder de metoder som Jeppe S och Landin idag förespråkar. Tom kanske ännu tuffare.
Jag menar då inom flera olika raser. Deras sammanlagda erfarenhet är väl starkt talande för att de har mer kunskap i ämnet än vad som framgår i din text.
De är också mycket framgångsrika uppfödare och har ett sk. hundöga som få har.
Jag är mycket intresserad av vad du har för erfarenhet, med tanke på dina funderingar,teorier.

Namn: Michael
Datum: Tisdag den 9 Januari 2007 Kl: 13:17
Annika,

Citatet från Landin är väl helt korrekt? Om vi ser på ”huvudspåren” idag så är det två spår: ett där man belönar med mat, lockar fram önskat beteende, ofta i kombination med klicker och där korrigeringar är bannlysta. Det andra är något mera klassiskt: man belönar med ros och arbetar positivt men utesluter inte korrigeringar. Så är det om du studerar hundvärlden. Det finns säkert olika blandningar av dessa två ”spår” ,men huvudfilosofierna ser så ut.

Att man har svårt att se hur ”godisspåret” leder till en 100% lydnad bygger bara på erfarenheter man har gjord.

Att du, som vanligt, ska förvrida och komma med påståenden som att man ”tränar med korrigeringar” för stå för dig, det visar bara att har den samma brist på förståelse som du påstår att andra har.

I många, många tråder innan har du försökt förklara hur du också arbetar med korrigeringar, enligt dig själv gör du så, men detta utan att lyckas, däremot kan man se hur du har missuppfattad detta med korrigering……det är alltid lika roligt när du försöker återge hur en korrigering ser ut enligt dig.:-)

Det hela grundar sig väl i att vi har olika syn på ledarskap och ovillkorlig grundlydnad, kanske detta då olika hundars arbetssätt kräver olika lydnadsnivån?

En annan väsentlig skillnad i filosofierna är att vissa av oss ska ha ett ämne som man kan börja injagning med inom två år. Jag talar då om injagning av en ”jagande” hund som exempelvis setter, vorsthe eller spaniel, man kan då inte hålla på med evig inlärning då vissa moment måsta vara på plats innan injagning kan ske, varför då inte välja en väg som är effektiv och fungerande?

Jag får själv (förhoppningsvis) hem en riktig Formel 1 valp i slutet på mars, det vore intressant att få höra hur Annika vill att jag ska gå till väga med grunddressyren av denna från ”valpstadiet” till hunden som är klar för injagning! Jag vill gärna starta en injagning och ett införande i jakten kommande oktober/november och det som är viktigt för mig är att jag har en bra inkallning, ett bra stopp (sitt/ligg) samt att hunden arbetar i ”hand” även om avstånden är bra mycket längre än det exempelvis en Labrador arbetar på……..vidare måste jag ha en 100% apport inom fyllda två år.

Michael

Namn: annika
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 19:15
Hej Michael,

Jag har inte försökt komma fram till någon sorts slutsats att vi inte har så olika träningsmetoder. Jag har inte försökt diskutera olika träningsmetoder över huvud taget i denna tråd. (Förutom att jag nu för tredje gången säger att jag m fl använder mig av dominans/korrigering/"ta-i-så-hårt-som-behövs-för-att-få-en-reaktion" - vad du nu vill använda för ordval - vad gäller uppfostran/allmänlydnad/ledarskap.) Har inte heller gjort godis till någon "grej" som tillhör någon speciell falang.

Det jag reagerade mot i Landinarnas text var följande ordagrant återgivna påstående (tyvärr långt):

"Tittar vi lite närmare på de olika metoderna och plockar bort alla smådetaljer som skiljer dem åt, har vi i princip två metoder kvar. Dels inlärning genom enbart motivation och belöning, där godbitar, beöm och eller föremålsbelöning är huvudbeståndsdelarna. Dels inlärning som bygger på ledarskap och ovillkorliga krav. Under senare år har det i vissa kretsar bivit fult att ställa krav på hundarna. Allt ska läras in med godbitar, eller att på något annat sätt locka hunden till att utföra vad man begär." (Slut på citat.)

Det jag reagerar mot är alltså påståendet att det inte finns ett ledarskap och ovillkorlig allmänlydnad/uppfostran i botten, bland de som väljer att TRÄNA sin hund med andra metoder än korrigering.

Namn: Michael
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 18:17
Annika,

Denna diskussion har blivit förd många gånger på Birddog. Den slutar ofta med att du eller likasinnade försöker såga att vi ”pratar förbi varandra” och att vi egentligen inte har så olika metoder.

Detta är fel och det är ett ord som skiljer oss : korrigering!

Att den mera traditionella gruppen använder ros, positiva metoder och till och med en och annan godisbit är ingen nytt även om vissa förespråkare för moderna metoder försöker göra detta till sin ”grej”, och därmed beröva andra de metoder man har använt i 100 år.

Men, du och andra har tagit klart avstånd från en korrigering eller bestraffning, du talar om ”dominans” men har svårt att vara mera konkret än så. Jag, och andra, menar att en väl timad korrigering ligger i hundens intresse och natur och att bara det faktum att hunden VET att en korrigering kan komma reducerar nödvändigheten av en sådan. (det goda gamla exemplet med tiken och valparna…..)

Där står vi och längre kommer vi nog aldrig….

Michael

Namn: annika
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 16:33
Hej Torkel,

Ang kategoriska uttal så håller jag med dig till viss del. Är så trött på denna enkelspåriga uppdelning av metoder! Och även om jag uppfostrar min valp med lagom balans mellan vänlighet och dominans, så kan jag välja inlärningssätt gällande s k dressyr. Jag tror ändå att vi som vanligt pratar om varandra tyvärr.

Jag har plöjt igenom texten på Landinarnas hemsida och utgår bara från vad som står där. Jag använder mig inte av någon av de metoder som beskrivs t ex vad gäller inlärning av "ligg", och jag behöver inte ändra om inlärningssättet för att få det snabbare "så småningom". Det blir snabbt från början. Och stegringen av retningar får naturligtvis ske i takt med valpens/hundens ålder och erfarenhet, så att det hela tiden bibehålls snabbt och att stadgan håller under svårare och svårare förhållanden.

Hej Tony,

Jag har inte ifrågasatt Anders L:s träningskunskaper. Jag skrev ju också att jag uppfattat att han belönar med godis. Nu kanske inte själva kvalitéen med belöningsträning sitter i antalet ton köttbullar? Det jag ifrågasatte var att han utger sig för att veta att det bara finns två metoder (han beskriver det så på sin hemsida i alla fall) och är det någon som generaliserar då så är det han.

Namn: tony
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 12:45
Annika:
Du kanske skulle gå en kurs med Anders L? Det finns nog få som matar sina hundar med tonvis av godsaker/køttbullar som Anders gør.
Generalisera inte så grovt.
/Tony

Namn: Torkel
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 12:06
Fick någon ny hundtidning på utställningsspektaklet i Göteborg. Sist i denna hade Anders Hallgren en artikel om "hårda" kontra "mjuka" metoder. Och jag har aldrig läst något som är så kategoriskt och så felaktigt fördömande i denna fråga. Vad han i princip säger är att visst kan man nå till samma mål med de olika metoderna, men att kraven alltid ger hundar som känner olust och som är krypiga. Så jäkla fel som det kan bli. Katagoriska uttalande kommer från alla håll, och dessa får inte tas som intyg på att förespråkarens METOD är bättre eller sämre. När det gäller Annikas exempel; att man först lär valpen ligget genom att dra något ätbart mot marken och sedan länge fram lägga på "trycka-ner-metoden" handlar inte om misslyckade, det handlar om att få in snabbheten i kommandot. Som sagts förr; om inte kommandot är blixtsnabbt vid träning är det inte alls vid de mest provocerande jaktsituationer.

Namn: annika
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 11:19
Jag tänker inte gå in så mkt på de metoder som används hos nämnda personer. Men jag protesterar åtminstone mot vad de skriver om att det i hundvärlden bara finns 2 vägar att gå. Nr 1 - att aldrig använda förbud och bara locka/leka/belöna - och nr 2 - att använda sig av förbud och krav "som tiken", inkl (lite nonchalant skrivet) typ "slänga åt hunden en godisbit någon enstaka gång i början".

Dom allra flesta som använder sig av positiv inlärning (och som lyckas), UPPFOSTRAR först sina valpar/hundar med en lagom balans mellan "ja" och "nej", där alltså även dominans ingår. Skapar en kontakt och kommunikation med hunden så att den uppfattar föraren som en ledare värd att lyssna på och respektera.

Jag blir mycket irriterad över personer som påstår sig veta att det sedan inte går att LÄRA hunden något hållbart med hjälp av att belöna fram beteenden, istället för att tvinga och korrigera. (Om man måste korrigera under INLÄRNING har man enl mig egentligen misslyckats. Men det är min åsikt.) Om grunden är rätt så vill hunden samarbeta med sin ägare, oavsett metod.

T ex beskrivs hos nämnda personer inlärning av "ligg". Att man trycker ner hunden med händerna över huvud och rygg. Men att man med valpen lär den "ligg" först med att dra en godisbit ner mot marken. (För att sedan konsekvent övergå till "trycka-ned-metoden" när den blivit äldre.) - Jaha?

Jag tror faktiskt inte att man brytt sig särskilt mycket om att ta reda på hur andra metoder fungerar. Många med mig använder sig inte av någon av dessa metoder, och hundarna lägger sig blixtsnabbt och ligger säkert kvar oavsett retningar.

Många saker som skrivs håller jag däremot fullständigt med om. T ex att folk som skyller på att hunden har alltför hög jaktkamplust för att lyssna på sin ägare och lyda på avstånd - är egentligen inget annat än just olydnad.

Säkert en duktig stående fågelhundsdressör, men att i text i en bok ge felaktig information (liksom Jeppe) om andra metoder än sina egna, är mycket oseriöst. Varför gör man det? Osäkerhet över sin egen förträfflighet?

Namn: sa
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 10:40
Instämmer i den positiva kritiken och rekommenderar verkligen filmen. Har tidigare läst både Anders Landins träningskompendium och många andra duktiga dressörers böcker, men för mig har det ibland varit svårt att tolka exakt vad en författare menar med sina texter. Med denna film tydliggörs väldigt mycket på ett enkelt, konkret och förståeligt sätt, allt ifrån den allra första tiden med valpen och en bra bit på vägen fram till en fungerande jakthund.

Namn: ceasar97
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 07:47
Om du går in på Anders hemsida så kan du läsa om hans hundar och meriter så förstår du att det sättet han tränar på är helt rätt.

http://www.landins-hund-katt.se

Namn: grabben
Datum: Måndag den 8 Januari 2007 Kl: 07:09
Anders landin, en av sveriges bästa dressörer när det gäller stående fågelhundar.

Namn: husse
Datum: Söndag den 7 Januari 2007 Kl: 23:29
Landin , who ?

Namn: ceasar97
Datum: Söndag den 7 Januari 2007 Kl: 18:40

Har nu sett Landins nya dvd och kan rekommendera den till alla här på forumet. Jag tror att många skulle ha mindre problem med sina hundar om ni sett den här filmen innan ni började träna. Kanske också bra att se för er som tror att valpar inte tål lite tuffa tag.

// P-O

  << tillbaka
EftersöksService: 798    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida