Log in
 Strömmad vorsteh...  
Namn: Johannez
Datum: Fredag den 11 Februari 2005 Kl: 09:33
Med viss reservation för att jag överdrev lite... Personligen tycker jag Vorsthen är lättdresserad jämfört med Ridgebacks som jag annars dresserat.

Namn: Johannez
Datum: Fredag den 11 Februari 2005 Kl: 09:28
Det är nog som du säger, från individ till individ. Men settrarna ska väl mer eller mindre sakna "lust för hårvilt" genom aveln till skillnad från Vorstharna?

På min egen vorsteh är det som att hjärnan är inkopplad varannan sekund. Han kan slänga sig i backen och vråla när han blir korrigerad för något men nästa sekund då hjärnan är avstängd så gör han samma sak igen...

De settrar jag sett verkar mer jämna dvs de verkar ha större förmåga att skapa minnesbilder; felbeteende - obehag osv. Men det är bara min personliga upplevelse.


Namn: Torkel
Datum: Fredag den 11 Februari 2005 Kl: 09:21
Håller inte riktigt med Johannez här. Visst ska en vorsteh kunna stöta klövvilt men vill man bli av med denna egenskap så tycker jag att settern är bökigare. Men det beror givetvis på individer,och vilken typ av hund som passar ens metoder. Engelsk setter är väldigt svårdresserad, om man har en med riktigt mycket jaklust, vilket de ska ha. En vorsteh är inte lika känslig för finlir, mer pang på rödbetan... tycker jag.

Namn: Johan
Datum: Torsdag den 10 Februari 2005 Kl: 15:24
Jo det är ju liksom meningen så. En Vorsteh skall kunna användas till att stöta hårvilt med (inklusive vildsvin).

Namn: Johannez
Datum: Torsdag den 10 Februari 2005 Kl: 10:41
Och en setter är 100 gånger lättare än en Vorsteh när det gäller lust efter hårvilt...

Namn: Emla
Datum: Torsdag den 10 Februari 2005 Kl: 10:30
Idealet vore ju att få en så pass lydnad att hunden inte går efter föräns man ger tillåtelse. En Retriever ska ju kunna sitta still och tyst och titta på medans de andra hundarna apporterar (Nej) och sen gå ut när man säger till. Det skulle ju vara samma med Rådjur, att hunden inte går efter spontant utan vid komando. Men.. *he he* Jag antar att det rent tekniskt inte är riktigt samma sak som att få en Retriever att sitta still. Hunden, situationen och retningen är ju inte riktigt samma... Iaf min erfarenhet att få min retriever fast i flog är många gånger lättare än gubbens Settrar...

Namn: Melker
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 16:40
När jag strömmade min gamla vorsteh på ren så påverkade det inte rådjursjaktintresset. Han blev inledningsvis något dämpad på älg men det kom snart igång igen. I Norge strömmar de på får.

M a o strömmades hundarna rena på tamdjur som de ALDRIG ska få jaga medans jaktbart vilt hanteras med "vanlig " dressyr.

Namn: Karin
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 16:25
Intressant tråd. Prova att lägga in den på allt om hundars jaktforum. www.alltomhundar.com/hundsnack
Har inget bra svar nu men ska fundera på saken... :-)

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 15:49
OK, det sätter väl punkt för diskussionen, nu få vi kolla om det finns några grisar att skjuta istället :)

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 15:49
OK, det sätter väl punkt för diskussionen, nu få vi kolla om det finns några grisar att skjuta istället :)

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 15:45
JK...Och för Vorstehägare generellt sett eftersom det är vad som krävs om vi ska ha en riktig allroundhund.

Personligen gör jag helst hunden helt klöv och har-ren så länge jag håller på med fågeljakt för att inte riskera att hunden blir överkörd när han jagar en hare eller skjuten av en same när han jagar ren men jag kan heller inte säga att jag då har en "fullbrukshund" utan då är han som vilken pointer eller setter som helst. En stående fågelhund som kan apportera men som ska ge fan i klövvilt och harar om inte husse säger något annat.

Men det som är intressant är hur man tänkt från början med "allround-biten" och om det fungerar generellt sett eller om de flesta gör som jag om de vill tävla och de som inte vill tävla har en "odåga" till hund som förföljer harar och rådjur?

Beats me...

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 14:14
Diskussionen är onekligen intressant i sig! Om jag förstått saken rätt så gäller det för hunden att kunna skilja friskt från påskjutet vilt som är i rörelse? Det som "stör" mig är förståelsen för en av de djupast rotade egenskaperna hos hunden/rovdjur.... lusten att förfölja friskt som skadat vilt. Det är nog en svår nöt att knäcka för Johannez!

Namn: Tony
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 14:03
Fast det var ju kanske inte det frågan var förståss...
/t

Namn: Tony
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 13:32
Det borde ju vara likadant som att lära en setter/pointer att respektera fågel, hare, rådjur och igelkottar för den delen. Gör man på rätt sätt så är det inte heller problem att få dem att göra eftersök på fågel, hare mm.
Eller missade jag nåt?
Men sedan så är det nog inte så bra att strömma mot något som man vill att hunden självständigt ska leta upp och apportera/markera.
/t

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 12:47
OK, min personliga uppfattning är den som jag beskrivit, man kan i princip inte ha en varken eller-hund och få det funka till 100%.. Du skrev:"Framförallt ska man väl träna på skyttet så slipper problemet från början;)"
Detta kan jag bara hålla med om :)

"Vad är era erfarenheter, framförallt ni som har strömmade hundar eller sett sådana..?" Jag har sett en del strömmade hundar både retriever, spaniel och någon enstak annan. Även om det är föbjudet i Sverige, så gör man det rätt så funkar det, men de hundar jag sett är sitt "gammla jag" när elhalsbandet kommer av. Andra tar smällen och fortsätter vara olydiga..

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 12:37
Kanske du missförstår mig eller så missförstår jag dig...

Vorstehn är ju en allroundhund genom år av riktad avel. Världens vanligaste jakthund för oss som håller på med all sorts jakt i stort men specialiserad som stående fågelhund, dock inte så ensidig som en setter eller pointer.

Att använda Vorsteh till rådjursjakt talade jag aldrig om utan vid eftersök på Rådjur då det ibland kan vara väldigt bra med en snabb hund som kan hinna ifatt och dra ner ett skadat djur.

Hursomhelst, den första frågeställningen kvarstår och är den som intresserar mig.

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 11:17
Jag har själv ett antal Retrieveres och har för länge sedan haft engelsk setter, men jakten för min del har övergått mer och mer till fågel och annat småvilt, och klöv-vilt när tillfälle ges. Hundarna används till apportering och eftersök samt att jag stöter med "gamlingen".
Jag är "motståndare" till begreppet allroundhund och menar att ska man skaffa hund så väljer man den hundras som passa den jakt/verksamhet man ska syssla med, dvs "specialister". Eftersöksbiten i lina är något som praktiskt taget alla hundar kan tränas till. Mina hundar har jag lärt, att om de får ett nej på en uppspringande hare eller annat så stannar och vänder de och kommer tillbaka. men som alla vet så minskar påverkan på hunden med kvadraten på avståndet:) Hade jag haft Vorsteh så hade nog jag försökt sett till att ha så bra lydnad som möjligt, och jagar jag mycket hare så hade jag lärt den att apportera. Personligen tycker jag Vorsteh är fel hund till rådjursjakt eftersom de är för snabba och kan i vissa fall hinna kapp ett friskt rådjur/kid och resten vet vi. det är i mina ögon oetiskt jakt.

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 11:07
En helt annan sak JK - jag vill minnas att vi diskuterade Ridgebackens jaktliga förmåga ngn gång.. Här är lite hur den används Downunder.

http://www.boardogs.com/Boardogs_Rhodesian_Ridgeback.htm

Citat " En ridgeback håller ett vildsvin (i örat) upp till 40-50kg, större grisar då behöver du 2 hundar".


Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:59
Grisjakten går bra, tagit det lite lugnt sen i våras då jag sköt några stycken. Men det börjar väl bli dags snart igen men skogsarbete verkar hålla de borta från marken eller så finns det godare åtlar någonannanstans:)

De har iallafall inte besökt våra åtlar de senaste veckorna...

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:56
Det är ju precis det jag är fullt medveten om... Därför undrar jag hur andra har löst det eller är lösningen att så länge man går jaktprov så får hunden inte apportera hare eller gå med som eftersökshund för att vid avslutade prov bli mer användbar allroundmässigt men då får man räkna med lite harjakt på fälten och lite renjakt i fjällen?

Då blir ju också aveln mer och mer riktad mot enbart fågeljakt eftersom de andra "beteendena" stör en hel del av möjligheterna att premieras på prov...

Vad har du för hund JK och hur har du själv gjort om du nu har Vorsteh?


Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:52
Hur går förresten med grisjakten Johannez?

Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:50
Detta blir ju ett moment 22! Du vill INTE att hunden ska jaga hare/klöv-vilt, men samtidigt vill du att den ska kunna spring ikapp en skammad hare/rådjur för att uppfylla fullbrukskonceptet? Tänk en gång till :)

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:36
Men då går det ju emot "fullbruks"-konceptet där hunden ska kunna användas till ett flertal olika områden och här i Skåne så har vi ju också bruk för alla de bitarna... Jag förstår att i Norrland kanske det är oväsentligt då eftersök på rådjur eller klappjakt på hare är sällan förekommande aktiviteter...men söderöver är det en annan femma...


Namn: JK
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:32
Mitt bondförnuft säger mig bara en sak, hundar som är gjorda/tränade/strömmade har-rena och/eller klöv-viltsrena ska ALDRIG användas i situationer där detta kan äventyras.

Namn: Johannez
Datum: Onsdag den 9 Februari 2005 Kl: 10:22

Jag har en fundering kring Vorsteh och klövvilt. I Norge och för inte länge sedan i Sverige och säkerligen fortfarande på sina håll så strömmar/strömmade man Vorstehn för att få den renren eller klövviltsren. De här sk klövviltsrena hundarna, hur fungerar de i ett eftersök på tex rådjur?

Sitter rädslan eller vemodet inför klövvilt i även mot ett skammat djur eller går de ikapp och drar omkull ett rådjur om de får "fria händer" igen? Och är de då fortfarande klövviltsrena i situationer med friska djur?

Samma fundering kring hare egentligen. Man vill ju att hunden ska ge fan i hararna på fälten och det kan ju krävas rätt kraftiga tag för att få en het Vorsteh att köpa det och sen kanske man vill att samma hund ska knipa en skammad hare under klappjakten, reder hunden ut skillnaderna eller ska man välja vilket som är viktigast?

Framförallt ska man väl träna på skyttet så slipper problemet från början;)

Vad är era erfarenheter, framförallt ni som har strömmade hundar eller sett sådana..?

  << tillbaka
EftersöksService: 798    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida